Att bo eget i en villa med en stor tomt tio minuters bilväg från Stockholms innerstad är en ouppnåelig dröm för de flesta arbetande svenskar under deras livstid – inte minst till följd av de höga huspriserna i storstadsregionerna. Det som verkar vara omöjligt för en vanlig medelklassvensson är dock fullt möjligt för arbetslösa migranter – på skattebetalarnas bekostnad och genom kommunens omsorg.

Familjen Al-Nawiri kom till Sverige i slutet av 1990-talet. Först kom fadern i familjen som sökte asyl. I augusti 1998 fick mannen ett beslut om permanent uppehållstillstånd av dåvarande Statens Invandrarverk. I beslutet som Samhällsnytt har tagit del av står det att läsa:

”De politiska skäl som du anfört är inte tillräckligt starka för att du skall betraktas som flykting enligt 1951 års Genévekonvention angående flyktingars rättsliga ställning”.

Men trots att några flyktingskäl inte hade funnits fick Ali ändå stanna i Sverige – därför att han var irakisk medborgare som bott och arbetat i Libyen och att en eventuell utvisning var omöjligt att genomföra. Tre månader efter kom resten av familjen på anknytning till Ali.

Har inte arbetat i nio år

Redan i november 1999 flyttade familjen in i det ståtliga huset på Järneksvägen i Nacka. En klassisk 20-talsvilla i 1,5-plan med källare. Ett högt läge med utsikt mot takåsar ett stenkast från Nacka Forum och Stockholms innerstad. Boyta på 105 kvadrat med fyra rum och kök. Enligt sajten Boolis uppskattning baserad på liknande hus sålda i området skulle fastigheten kosta drygt 11,5 miljoner kronor idag. Vad mer kan man önska sig för att starta ett nytt liv i sitt nya land?

I debatten om integration av asylinvandrare anförs ofta att det som påverkar integrationen och jobbmöjligheterna negativt är avståndet till storstadsregioner som har en mer dynamisk arbetsmarknad. Migranter hamnar i vissa fall i glesbygdskommuner utan större chanser att få jobb. I det här fallet låg hela Stockholms arbetsmarknad bara tio minuters bilväg bort.

Men trots detta visar Samhällsnytts granskning att ingen i familjen arbetade i någon större utsträckning fram till år 2008, alltså under de första nio åren i Sverige. År 2007 registrerar Ali en egen firma som ska arbeta med taxiverksamhet. Enligt inkomstuppgifter från Skatteverket gick inkomsten från firman upp och ner mellan 2008 och 2016 – från så lite som 94200 kronor 2008 till högst 228500 år 2010. Hushållets inkomst har dock aldrig hamnat över riksnormen för försörjningsstöd enligt Socialstyrelsens beräkningsverktyg under alla dessa år – vilket innebär att familjen, som i nuläget består av tre vuxna, ändå hade rätt till socialbidrag för att nå upp till riksnormen.

“Vi trivs mycket bra i huset”

Vid de två tillfällen som Samhällsnytt har besökt villan för att få kontakt med dess invånare var tomten nedskräpad med gamla rostiga bildelar, uttjänta däck och annat avfall. Två parabollantenner som ger tillgång till nyheter från hemlandet pryder huset. Det visar sig att nyheter på arabiska är en nödvändighet åtminstone för familjeöverhuvudet Ali, som sina tjugo år i Sverige till trots pratar endast grundläggande svenska.

– Ja, vi trivs mycket bra i huset! säger han till Samhällsnytt och hänvisar till en av sina söner, som ”vet allting” om villan.

[soliloquy id="215271"]

Sonen är numera utflyttad och bor i en annan del av Stockholm. Han berättar dock att det är bara Ali som bor kvar i huset av familjens tre medlemmar som står skrivna på adressen. Alis fru är nämligen på besök i hemlandet Irak medan den andra sonen studerar utomlands. Det visar sig också att familjen lämnat in en lista med önskemål på renoveringar i huset.

– Det är främst utsidan med färg som släpper av men jag vet inte vad som blev av med det. Kommunen sa väl att det är för dyrt.

Utsidan på huset har verkligen stora underhållsbehov.

– Kommunen är jobbiga och frågar hela tiden när de ska flytta. Men de kan inte vräka dem ju, säger sonen.

Och det stämmer eftersom familjen har besittningsrätt till huset. Kommunen har även bekostat en omfattande åtgärd för att minska familjens energiräkningar – installerade en ny luft- och vattenpump ifjol till en total kostnad på 220 tusen kronor exklusive moms, enligt Nacka kommuns kommunikatör Maria Malm. Samtidigt ligger hyran för det stora huset på endast 6462 kronor per månad.

“Gratis villor” för familjer från Mellanöstern

När Samhällsnytt når chefen för Omsorgsenheten på Nacka kommun, Elisabeth Axelsson, vill hon inte svara på vår fråga:

Hur rimligt är det att en familj på tre personer som i praktiken är arbetslös i tjugo år får besittningsrätten till en villa värd många miljoner?

– Jag tänker inte svara på en hypotetisk fråga.

Frågan är inte hypotetisk eftersom vi varit i kontakt med kommunens fastighetsförvaltningsenhet som bekräftat våra uppgifter. Kan du svara på den utifrån den information som jag har?

– Nej, jag måste undersöka det själv. Jag vet inte vilka villor du pratar om.

Menar du att du som enhetschef inte vet om att det finns villor i kommunen bostadsbestånd för sociala ändamål?

– Jag har ju börjat som enhetschef bara för ett halvår sedan.

Därefter hänvisar Axelsson till mejl, men efter att vi ber om ett skyndsamt svar på grund av ett nära förestående publiceringsdatum, svarar hon att hon inte kommer att svara på mejl under dagen, eftersom hon ”sitter med årsbokslut”.

Enligt Nacka kommuns enhet för fastighetsförvaltning ingår totalt 31 villor i kommunens bestånd för sociala ändamål. I 16 av dessa bor hyresgäster med besittningsrätt till husen:

Människosmugglare som marknadsför sina tjänster för potentiella migranter i Mellanöstern berättar bland annat om Sverige som ett land som ger hus gratis till alla familjer från arabländerna. Åtminstone i fallet med familjen Al-Nawiri och några till i Nacka kommun verkar reklamen stämma med verkligheten.

Familjens efternamn samt faderns förnamn är ändrade i artikeln.