Kachovka-dammen över floden Dniepr i Ukraina brast natten till tisdagen, vilket vållat omfattande översvämningar. Ryssland och Ukraina skyller på och anklagar varandra för att medvetet ha sprängt kraftverksdammen. ”Ett terrordåd”, hävdar Rysslands utrikesdepartement.

Det är vid tretiden natten till 6 juni som Kachovka-dammen över floden Dniepr brister. De vattenmassor som okontrollerat rusar fram längs flodfåran vållar snabbt omfattande översvämningar när vattennivån på kort tid stiger flera meter.

En av de städer som först drabbas är Nova Kachovka, alldeles nedströms dammen. Staden är sedan februari förra året under rysk kontroll, och hade innan invasionen drygt 40 000 invånare.

Västvärlden skyller på Ryssland

Ukraina och Ryssland skyller dammhaveriet på varandra. Den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj hävdar att ryssarna placerat sprängladdningar inne i dammen och sprängt den. Syftet ska ha varit att försvåra en länge omtalad ukrainsk motoffensiv över floden Dniepr. En förklaring västerländska ledare och medier sätter stor tilltro till.

Nato-toppen Jens Stoltenberg menar i ett inlägg på Twitter att förstörelsen av dammen ”är en skandalös gärning, som återigen visar på brutaliteten i Rysslands krig i Ukraina”. Ett uttalande som spridits vidare av bland andra den svenske utrikesministern Tobias Billström.

Billström re-tweetade även ett inlägg från sin ukrainske utrikesministerkollega som hävdar att ”Ryssland förstörde Kachovka-dammen” och att det handlar om ”ett avskyvärt krigsbrott”.

Ryssland skyller på Ukraina

Ryssland menar istället att haveriet är ett resultat av att dammen under ett halvårs tid regelbundet beskjutits från den ukrainska sidan. I kombination med ökande vattenmängder genom floden under våren, brast till slut den nästan 70 år gamla sovjetiska betongkonstruktionen, heter det. ”Ett terrordåd”, skriver det ryska utrikesdepartementet i ett uttalande.

Att Ukraina beskjutit Kachovka-dammen är ett oomtvistat faktum. Den ukrainske generalen Andrij Kovalchuk berättade för Washington post i december förra året om hur han beordrade en ”testattack” mot dammen med det amerikanska raketartillerisystemet Himars.

Attacken, som betecknades som ”framgångsrik”, syftade till att försvåra för ryssarna att använda dammstrukturen för att korsa floden. Vid attacken skapades enligt generalen tre hål i kraftverksdammens dammluckor.

Viktig för Ryssland

Kachovka-dammen byggdes av sovjetiska ingenjörer under 1950-talet, och de sex generatorerna hade en sammanlagd effekt på 357 MW. Sedan februari förra året kontrolleras dammkonstruktionen liksom den östra flodbanken av ryska trupper.

Kachovkareservoaren, som dammen ger upphov till, är också viktig för Ryssland. Det är härifrån omkring fyra femtedelar av det färskvatten som förbrukas på Krimhalvön hämtas. Vattnet leds till halvön via den drygt 40 mil långa Norra Krimkanalen, som stod klar 1976 och tog 20 år att bygga.

Reservoaren förser även Zaporizjzjakraftverket, Europas största kärnkraftverk, med kylvatten. Även det under rysk kontroll.

Sedan Kachovka-dammen brustit har vattennivån i reservoaren snabbt sjunkit, vilket skapat farhågor om att Krims vattenförsörjning liksom kylningen av Zaporizjzjakraftverket hotas.