Danmark efterfrågar mer stabil el från Sverige samtidigt som behovet av ny planerbar produktion i södra Sverige växer. Sydsvenska handelskammarens vice vd Per Tryding menar att länderna borde mötas i en gemensam lösning – och att Danmark rimligen bör vara med och finansiera ny kärnkraft i Barsebäck.
När diskussionen om framtidens elförsörjning tar fart på båda sidor av Öresund lyfter Sydsvenska handelskammarens vice vd Per Tryding frågan om ett fördjupat svenskt-danskt samarbete. Bakgrunden är tydlig: Danmark vill stärka sina möjligheter att importera stabil, planerbar el från Sverige genom nya överföringskablar, samtidigt som södra Sverige lider av effektbrist.
En historiskt laddad plats
Barsebäck kärnkraftverk ligger strategiskt placerat mittemot Köpenhamn, på den svenska sidan av Öresund. Anläggningen byggdes med hänsyn till både nätstruktur och stora elförbrukare i regionen. Enligt Tryding var det med reaktorerna i Barsebäck som det svenska elsystemet ursprungligen var tänkt att fungera.
LÄS ÄVEN: Återstart av Barsebäck kan bli nyckeln till elförsörjningen i södra Sverige
Under 1970- och 80-talen växte dock motståndet, inte minst i Danmark. Vänsterdemonstranter tog sig över sundet och ropade slagord som: ”Vad skall väck? Barsebäck! Vad skall in? Sol och vind!”
Frågan blev till slut politiskt explosiv i båda länderna. Beslutet att stänga reaktorerna fattades av dåvarande statsminister Göran Persson (S), och därmed försvann en viktig del av södra Sveriges elproduktion.
Tryckpunkt för hela elsystemet
Per Tryding framhåller att Barsebäck inte bara producerade el – anläggningen fungerade också som en så kallad tryckpunkt i elnätet. Det innebär att den bidrog till att stabilisera systemet och möjliggjorde större överföring av el från norra till södra Sverige.
– Detta förstås av mycket goda skäl. Barsebäck är placerat med omsorg utifrån nät och kunder. Förutom att det skulle erbjuda ytterligare planerbar el så fungerar dessa anläggningar som tryckpunkter vilka gör att man kan överföra mer el från norr till söder. Det var med kärnkraft i Barsebäck som Sveriges elsystem var tänkt att fungera, säger han till Tidningen Näringslivet.
Tekniskt sett måste det dock inte vara just kärnkraft, påpekar han. Andra lösningar som ger motsvarande systemnytta skulle kunna fungera – och i vissa fall byggas snabbare.
En gasturbin, exempelvis i kombination med vindkraft, kan leverera planerbar effekt på kortare tid. Tryding framhåller ledtiderna som en utmaning. Mer effekt behövs redan nu och en vindkraft kombinerat med en gasturbin kan komma på plats snabbare, menar han. Tryding understryker dock att det ändå kommer finnas ett behov av att bygga ny kärnkraft.
Samtidigt finns begränsningar. Naturgas är fossil och riskerar både högre kostnader och ökad exponering mot osäkra leveranser. Därför menar Tryding att kärnkraft det bättre alternativet om syftet är att minska exponeringen mot fossila bränslen.
Danmark har gynnats av svensk stabilitet
Danmarks elsystem har historiskt dragit nytta av stabila kraftflöden från både Sverige och Tyskland.
– Man har historiskt åkt lite snålskjuts där eftersom stora tunga flöden från Sverige i norr och Tyskland i söder stabiliserat nätet. Nu har ju Tyskland lagt ned sin kärnkraft och Sverige har lagt ned i Barsebäck så det vore förstås bra för Danmark om man kunde få tillbaka stabilitet därifrån, säger Tryding till TN.
LÄS ÄVEN: Expert: Nedläggningen av kärnkraft har kostat hundratals miljarder
Efter att Tyskland avvecklat sin kärnkraft och Barsebäck stängts har dessa stabiliserande effekter minskat. Samtidigt har opinionen i Danmark svängt. Den tidigare starka skepsisen mot kärnkraft har ersatts av en mer pragmatisk hållning, och det danska klimatministeriet har beslutat att se över det kärnkraftsförbud som infördes 1985.
Gemensam investering – snabbare väg framåt
Enligt Tryding vore den snabbaste vägen till ny kärnkraft att bygga på svensk mark, snarare än att Danmark startar ett eget program från grunden. Det senare skulle ta lång tid och Danmark har inte heller lika goda geografiska placeringar av kärnkraftverk klara.
Platsen i Barsebäck har, menar Tryding, flera fördelar: befintlig infrastruktur, nätanslutning och kompetens på området. I dag ägs området av det tyska energibolaget Uniper, som efter energikrisen och kriget i Ukraina köptes upp av den tyska staten. Enligt EU-regler ska staten minska sitt ägande före 2028.
Rimligt att Danmark betalar
Trydings huvudpoäng är att ett gemensamt projekt vore logiskt – och att Danmark bör bidra ekonomiskt.
Danmark var pådrivande i opinionen som ledde till den förtida stängningen av reaktorerna, vilket innebar stora ekonomiska förluster. Samtidigt planeras nu en ny exportkabel, Konti-Skan Connect, mellan länderna, något som väckt debatt om effekterna på svenska elpriser.
– Sydsverige har EU:s sämsta effektbalans. Ett av problemen med det är ju att vi är en dålig angöringspunkt för en utlandsförbindelse. Därför bör en bredare förbindelse kopplas till mer effekt i Sydsverige och avtal om samarbete vid bristsituationer, säger Per Tryding till TN.
Slutsatsen är tydlig: Om Danmark vill säkra tillgången på stabil el från Sverige och samtidigt stärka sitt eget elsystem, bör landet vara med och dela på investeringen. En ny kärnkraftssatsning i Barsebäck skulle inte bara minska politisk dramatik i Danmark – den skulle också stärka elförsörjningen i hela södra Skandinavien.
