Varje år mäter Myndigheten för psykologiskt försvar, MPF, försvarsviljan bland Sveriges invånare. Stödet för Sveriges militära försvar ligger på rekordnivåer men försvarsviljan sjunker. Samtidigt påstås migranter ha en minst lika hög försvarsvilja som svenskar.
Det är i den årliga undersökningen Opinioner som MPF belyser allmänhetens syn på försvar, säkerhet och påverkan. Årets undersökning visar att stödet för Sveriges militära försvar är det starkaste sen mätningarna inleddes.
Ryssland pekas ut som det största hotet – 84 procent av respondenterna anser att landet utgör ett hot mot fred och säkerhet. Undersökningen visar även på en kraftigt ökad oro för ett militärt angrepp mot Sverige. För 15 år sedan såg en procent det som troligt, i dag tror en femtedel att det är mycket eller ganska troligt att ett militärt angrepp kommer att inträffa mot Sverige de kommande fem åren.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
LÄS ÄVEN: MSB: Den svenska försvarsviljan är för låg
– Sveriges säkerhetspolitiska omvärld har försämrats påtagligt med både rysk krigföring i vårt närområde och ökade geopolitiska spänningar globalt sett. Det här ger också utslag i vår undersökning där vi ser en ökad oro men också en toppnotering vad gäller stödet till det svenska försvaret. Det är även glädjande att se att uppslutningen bakom Sveriges stöd till Ukraina är fortsatt starkt, säger Magnus Hjort, generaldirektör på Myndigheten för psykologiskt försvar.
Samtidigt finns det en tendens till en viss minskad försvarsvilja där andelen respondenter som kan tänka sig att försvara Sverige med risk för sitt eget liv har minskat från 69 procent 2024 till 65 procent 2025.
Unga och kvinnor minst försvarsvilliga
Det är främst unga och kvinnor som inte är beredda beredd att delta i olika uppgifter inom totalförsvaret med fara för eget liv, medan män har en betydligt högre försvarsvilja. Samtidigt är 81 procent positiva till att delta i totalförsvaret utifrån sin förmåga och sina färdigheter utan fara för eget liv.
Enligt Hjort handlar att stärka försvarsviljan inte bara om att öka beredskapen inför ett yttre hot utan även bland annat om att öka kunskapen och medvetenheten, att skapa delaktighet och ansvar och att bibehålla en hög tillit till samhället.
– Även om vi ser en viss minskning i försvarsviljan så är den trots allt fortsatt hög. Men vi behöver vara medvetna om att en låg försvarsvilja riskerar att underminera både den praktiska förmågan att hantera kriser och den psykologiska motståndskraften i samhället. Om försvarsviljan är låg finns till exempel risk för att samhället blir mer mottagligt för informationspåverkan från främmande makt som syftar till att skapa misstro, rädsla eller handlingsförlamning. En befolkning som inte tror på sin egen förmåga att försvara sig är helt enkelt lättare att manipulera, säger Magnus Hjort.
LÄS ÄVEN: Invandrare: Vi har gjort Sverige bättre
I år har man för första gången med frågor om allmänhetens syn på i vilken utsträckning olika hotaktörer har påverkat befolkningen genom falsk och vilseledande information. Hälften tror att falsk och vilseledande information från Ryssland har påverkat Sveriges befolkning under det senaste året. Samtidigt finns det en oro för att artificiell intelligens ska fortsätta att bidra till spridning av desinformation.
En överväldigande majoritet, 93 procent, tycker att Sverige är ett bra land att leva i. Samtidigt tror 39 procent att Sverige kommer vara ett sämre land att leva i om fem år. Det man oroar sig mest för är brottsligheten och utvecklingen i Ryssland.
52 procent tror att ett ökat antal asylsökande i Sverige har en negativ påverkan för fred och säkerhet i Sverige. När det gäller vilka värden man ser som mest viktiga att försvara hamnar den svenska kulturen i botten.
Samtidigt är tilltron till förmågan att hantera olika slags kriser låg:
Försvarsvilja bland migranter
En ny rapport från Järvaveckan, som arbetar för att främja mångfald, sägs visa att boende i Sveriges så kallade utsatta områden har en lika hög försvarsvilja som befolkningen i övrigt.
Samtidigt visar rapporten att försvarsviljan är som högst bland personer som är födda utanför Europa. I denna grupp uppger nära sex av tio att de är mycket eller ganska villiga att delta i en stridande funktion för Sveriges försvar, trots risk för det egna livet – en högre andel än bland både svenskfödda i utsatta områden och i övriga Sverige. (43% respektive 48 %)
– Resultaten utmanar flera seglivade föreställningar om försvarsvilja och samhällsengagemang i utsatta områden och bland utrikesfödda. Det finns ett starkt engagemang för Sveriges försvar även i grupper som ofta beskrivs genom förenklade eller ensidiga bilder i samhällsdebatten, säger Järvaveckans vd Ahmed Abdirahman.
LÄS ÄVEN: Viljan att försvara Sverige låg bland migranter
I en mätning 2024 fick man det motsatta resultatet – boende i ”utsatta områden” uppvisade en betydligt lägre försvarsvilja. Tidigare har även undersökning från Pliktverket visat att försvarsviljan bland de med utomnordisk bakgrund är lägre.
