Åland har fört en jämfört med det närliggande Sverige mycket stram och ansvarsfull invandringspolitik. Man har dock på senare tid tagit emot fler så kallade kvotflyktingar än tidigare. En färsk rapport finansierad av Röda Korset visar att detta inte fungerat helt friktionsfritt. I stället för att anpassa sig till det åländska samhället vill kvotflyktingarna att ålänningarna ska anpassa samhället efter dem.

Det är tidningen Ålands Nyheter som uppmärksammat den aktuella rapporten. Tidningen har tidigare skrivit om den kraftiga överrepresentationen för migranter bland sexualförbrytare.

Den rapporteringen följde Ålands Nyheter senare upp med en annan granskning där man vände på perspektivet och sammanställde hur stor andel av migranternas brott som drabbar finska medborgare. När det gäller våldtäkter och andra sexualbrott visade det sig att finska kvinnor var brottsoffer i åtta fall av tio där en migrant var förövare.

LÄS ÄVEN: Utomnordiska män grovt överrepresenterade i våldtäkter på Åland

Vill ha moskéer, medborgarskap och pass
På kvotflyktingarnas kravlista finns bland annat att det ska byggas moskéer. Man kräver också, trots bara cirka två år i landet, att få finska medborgarskap och pass med argumentet att man känner sig “fängslade” på Åland.

Få ålänningar är rasister
Några ålänningar anser man är rasister. Man syftar då på dem som uttrycker negativa åsikter om islam. Men de är ganska få till antalet, intygar man. Överlag uppger man sig ha blivit väl behandlade av ålänningarna.

Nöjd med sjukvården men inte tandvården
Den gratis sjukvården tycker man däremot är bra. Ett undantag är tandvården där man är missnöjd med att inte alltid få all den behandling man begär.

Snålt tilltagna bidrag och svårt få jobb eller utbilda sig
Däremot tycker kvotflyktingarna att de ekonomiska bidrag man får är för snåla. Man beklagar sig också över att det är svårt att få jobb och att utbilda sig eftersom man måste lära sig språket för att bli anställningsbar och kunna tillgodogöra sig en utbildning.

Låg utbildningsnivå och få kvinnor som vill arbeta
Bland kvinnorna är det emellertid nästan ingen som vill arbeta. Endast en av dem har haft ett jobb. De övriga har valt att stanna hemma och leva på bidrag. Några har fått förtidspension. Ingen av kvotflyktingarna har heller någon högre utbildning. Många saknar utbildning överhuvudtaget.

Flyktingsamordnarna instämmer i att det saknas grundskoleutbildning för vuxna på Åland. Det har historiskt inte funnits något behov av sådan.

Kan inte resa på besök till hemlandet
De starkaste klagomålen gäller emellertid att man inte kan röra sig fritt i världen eftersom man inte fått medborgarskap och pass. “Vi kan inte resa till mitt land där folk talar mitt språk”, förklarar en av kvotflyktingarna. “Jag känner mig som en fånge, det är som att sitta i fängelse.” Så hade man inte trott det skulle bli när man kom till “ett europeiskt land”.

Missnöjda med bostadsstandarden
En annan sak som kvotflyktingarna är missnöjda med är de bostäder man fått av ålänningarna. Man tycker att husen är för gamla, kalla och dragiga. “Jag fryser” säger en av kvotflyktingarna. “Det är inte bra för min hälsa.” Flyktingsamordnarna som intervjuats håller inte med, de menar att den boendestandard som kvotflyktingarna erbjuds är god.

Vill ha fler tolkar och bättre information om socialbidrag
Fler tolkar står också på kvotflyktingarnas kravlista. Sådana bör finnas överallt i det åländska samhället anser man, men särskilt inom vården. Informationen om hur man ansöker om socialbidrag anser man också är bristfällig och behöver förbättras.

Avsaknad av moskéer diskriminerande mot männen
Ett klagomål gäller också att man inte kan utöva sin religion islam på samma sätt på Åland som i sitt gamla hemland. Här menar man också att det åländska samhället diskriminerar männen. För kvinnor kan det duga att be till Allah i hemmet menar man, men för män krävs riktiga moskéer. Sådana vill man nu att ålänningarna ska bygga åt dem.

Regeringen bör lära ut islam till ålänningarna
Ett relaterat problem är enligt kvotflyktingarna att ålänningarna inte förstår islam. Man kräver därför att landskapsregeringen på Åland lär ut islam till alla ålänningar. Man förordar också “multikulturella dagar” där ålänningarna kan lära sig mer om kvotflyktingarnas ursprung, religion och kultur. Detta är också något som rapportförfattarna förordar, för såväl vanliga ålänningar som för de åländska politikerna.

Ser sig själva som berikande tillskott
Samtliga kvotflyktingar som intervjuats i rapporten var överens om att man ser sig själva som något som Åland behöver. Man är också ense om att större ekonomiska budgetmedel behöver avsättas för att ta hand om migranter.

Vill se mer skattemedel avsättas till invandring
Också här får man medhåll från rapportförfattarna – ålänningarna bör avsätta betydligt mer skattemedel till invandring så att man kan upprätta individuellt skräddarsydda integrationsplaner för varje enskild migrant, anställa fler flyktingsamordnare, skapa mötesplatser för invandrarna och anordna kurser för att förbereda och anpassa ålänningarna inför migranternas ankomst.

Stort behov av utbyggd invandrarservice
Rapporten förordar utbyggnad av i stort sett alla serviceområden för migranter – ökad tillgång till mentalvård, långtidsplaner för migranters hälsovård, grundskoleutbildning för vuxna invandrare, svenskakurser för gravida migranter, validering av eventuella utbildningar invandrarna har med sig, invandraraktiviteter i gymnasie-, grund- och förskola med mera.

Rapportförfattarna ser också en framtid där migranterna ges stöd och bidrag för att starta företag såsom restauranger och butiker för orientaliska kläder.

Kvotflyktingar från tidigare år vägrade medverka
Uppgifterna i rapporten grundar sig på intervjuer som gjorts med vuxna kvotflyktingar – lika många män som kvinnor – som kommit till Åland under 2015 och 2016. Ursprungligen var tanken att rapporten skulle innefatta erfarenheter från kvotflyktingar som kommit också under tidigare år. Endast en av de tillfrågade ville dock delta i undersökningen, övriga vägrade.

Även Ålands flyktingsamordnares erfarenheter av hur kvotflyktinginvandringen fungerat har tagits med i rapporten. Författarna hoppas nu att rapporten ska läsas av politikerna och användas som underlag när landets framtida invandringspolitik utformas.

Fler kvotflyktingar att vänta inom kort
För närvarande finns cirka hundra kvotflyktingar på Åland, de flesta från Syrien och Iran. Under hösten kommer siffran att öka med ytterligare drygt 25 procent. Detta på grund av att några invandringsliberala kommuner till finska staten uttryckt önskemål om att få ta emot fler.