Justitieminister Gunnar Strömmer (M) har plötsligt tagit initiativ till att se över ordningslagen och därmed öppna för ett förbud mot islamkritik genom koranbränning. Det välkomnas av flera M-veteraner som hejar på åtgärden från regeringen. Carl Bildt skriver att polisen måste ta hänsyn till att muslimer i andra länder blir kränkta och ilskna. Medan Gunnar Hökmark framför att hans egen definition av yttrandefrihet ska gälla – i vilken man inte får förakta eller håna islam.

I den nuvarande ordningslagen får Polismyndigheten enbart ingripa vid en demonstration om det finns en lokal säkerhetsrisk vid platsen. Men det vill regeringen nu plötsligt se över med hänvisning till att Säpo sagt att koranbränningarna är ett hot mot rikets säkerhet.

Regeringens utspel kommer efter att både åklagare och domstolar gång på gång meddelat att det är fullt tillåtet att bränna muslimernas heliga bok i hela landet. Så sent som i juni meddelade kammarrätten att Polismyndigheten inte får neka någon koranbränning med hänvisning till generell hotbild.

LÄS ÄVEN: Regeringen viker sig: Öppnar för förbud mot koranbränning

Nu tar justitieminister Gunnar Strömmer (M) över situationen efter att Polismyndigheten och Säkerhetspolisen kört fast i sina försök att förbjuda koranbränningar. Strömmer meddelar att regeringen måste ”analysera” det rättsliga läget efter “det allvarliga säkerhetsläget” som uppkommit.

Ge bort Samnytt PLUS i julklapp! 🎄🎅

Överraska någon med en prenumeration på Samnytt Plus. Den perfekta julklappen för den som värdesätter ocensurerad journalistik.
Ge bort en prenumeration

I en intervju med Svenska Dagblad framförde Strömmer att regeringen ”överväger åtgärder för att värna medborgarnas trygghet”.

Bildt välkomnar regeringens belslut

Flera tunga M-profiler hejar på regeringens nya utspel. En av dessa är M-veteranen tillika tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt. Han har länge varit en högljudd förespåkare av ett förbud mot att kritisera islam genom koranbränning.

I samband med att politikern Rasmus Paludan brände koranen utanför Turkiets ambassad gick Carl Bildt ut och sa att yttrandefriheten ”inte är absolut” och att ”det finns gränser”.

LÄS ÄVEN: Carl Bildt vill inskränka yttrandefriheten: ”Den är inte absolut – finns gränser”

Enligt Bildt har koranbränningarna skapat en helt ny situation i Sveriges relation till Turkiet och andra muslimska länder i världen. Särskilt för Bildts relation till egna vänner i Turkiet.

– Jag märker att sekulära vänner i Turkiet inte förstår att vi kan tillåta vad de betraktar som ett hatbrott mot deras religion och kultur, sa Bildt tidigare.

Tidigare i vår var Bildt övertygad att koranbränningarna skulle leda till en diskussion om vad som är hets mot folkgrupp och var gränsen för yttrandefrihet går.

– Vad är hatbrott egentligen? Vad är hets mot folkgrupp? Yttrandefriheten är inte absolut. Vi har gränser för yttrandefriheten i Sverige. Var drar vi den gränsen? Det är en legitim diskussion, sa Bildt.

På fredagen skriver Bildt i ett mejl till Dagens Nyheter att han välkomnar justitieminister Gunnar Strömmers initiativ att se över en lagändring i frågan. Enligt Bildt måste Polismyndigheten, i processen att behandla demonstrationstillstånd, även ta hänsyn till om muslimer i andra länder blir kränkta och ilskna.

”Jag ser att Gunnar Strömmer nu gör en översyn, och det förefaller ju motiverat. Det framstår ju som en anomali att polisen i dag bara kan ta hänsyn till strikt lokala säkerhetsproblem”, skriver Bildt i mejlet.

Förakt och hån ingår inte i yttrandefrihet

Moderaternas veteran Gunnar Hökmark som tidigare har varit både europaparlamentariker och partisekreterare framför att mycket talar för en lagändring och att en sådan är “nödvändig”.

– Det är uppenbart att svensk lagstiftning inte varit utsatt för sådana här utmaningar tidigare. Det har uppstått en befängd situation, flera ansökningar om tillstånd till den här typen av manifestationer har ju kommit in bara i veckan, säger Hökmark till DN.

Enligt Hökmarks egen definition av yttrandefrihet så får man inte bränna heliga skrifter – trots att medborgaren själv har köpt och äger den. Det ingår nämligen inte yttrandefriheten att uttrycka “förakt och hån”.

– Man måste väga in vad det egentliga syftet med en demonstration är. När Rasmus Paludan bränner koraner gör han inte det för att föra en teologisk eller politisk diskussion – det är ett sätt att uttrycka förakt och hån, säger han till DN.

Fråntas inte friheten – men får inte bränna

Olof Ehrenkrona, som tidigare har haft flera uppdrag inom Moderaterna, är tydlig med partiets mål. Regeringen ska inte förbjuda koranbränningar utan bara se till att dessa inte kan genomföras. Han påstår att man då inte fråntas sina grundlagsfästa medborgerliga fri- och rättigheter.

– Syftet är inte att förbjuda koranbränningar i sig, utan att ordningslagen ska preciseras så att man kan väga in rikets säkerhet när man ger demonstrationstillstånd, säger Ehrenkrona till DN.

– Det innebär inte att man fråntas friheten att uttrycka sin mening om en viss religion. Den friheten har man absolut. Men det faller inte inom ramen för opinionsfrihet att man får göra precis vad man vill på vilken plats som helst.

LÄS ÄVEN: M-toppen: Vi ska inte försämra yttrandefriheten – däremot klokt att stoppa koranbränningar