Sverige måste antingen satsa fem procent av sin bruttonationalprodukt (BNP) på sin militär, eller lära de svenska barnen ryska. Det beskedet ger nu Natos generalsekreterare Mark Rutte.
– Nato ger inga undantag! säger han.
Under tisdagen inleddes Nato-toppmötet i Haag i Nederländerna. Det är numera ett årligt återkommande toppmöte där militäralliansens stats- eller regeringschefer träffas.
Men redan innan toppmötet inletts, så hade Nato-länderna enats om toppmötets viktigaste fråga: En kraftig ökning av de militära anslagen.
Målet: Fem procent
Det nya målet för Nato dikterar att fem procent av medlemsländernas bruttonationalprodukter ska satsas på försvaret. En nivå som USA:s president Donald Trump slog fast i december förra året, en dryg månad efter att han valts till president.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Och nu, ett halvår senare, har alltså resten av alliansens medlemsländer gått med på Trumps krav.
– 3,5 procent av BNP till grundläggande försvarsutgifter. Detta baseras på vad det kommer att kosta att uppfylla de nya kapacitetsmål som ministrarna just har godkänt, sade Mark Rutte tidigare i månaden.
– Och 1,5 procent av BNP per år i investeringar relaterade till försvar och säkerhet, såsom infrastruktur och industri.
I dagsläget är det inget Nato-land som satsar så mycket pengar på sin militär. Polen kommer närmast, som förra året satsade drygt 4,1 procent av sin BNP på försvaret, enligt militäralliansens egna siffror. Mer än en fördubbling jämfört med tio år tidigare.
USA är också en stor spenderare när det gäller vapen och försvar, men har faktiskt minskat sina militära anslag under det senaste decenniet. Förra året låg de på knappt 3,4 procent.
“Nato ger inga undantag”
När Mark Rutte intervjuas av den svenska statstelevisionen om det nya femprocentsmålet, och att det kostar lika mycket som Sveriges alla grundskolor, så menar Nato-toppen att Sverige inte har något val.
– Om ni inte gör det så är mitt råd att dela ut ryskspråkiga böcker i era grundskolor. För då måste ni snabbt lära er språket! säger han.
– Vi måste göra det för att hålla oss själva säkra.
Vissa Nato-ledare har tyckt att nivån är för hög, och att det kommer bli alldeles för dyrt. Men Mark Rutte menar att medlemsländerna måste gå med på den nya nivån.
– Nato ger inga undantag! Man kan inte välja bort det, säger han.
LÄS ÄVEN: Riksdagen: 300 miljarder kronor till Nato-försvaret
I dagsläget lägger Sverige omkring 2,2 procent på sitt försvar. Nivån fem procent var Sverige aldrig uppe på ens under Kalla krigets dagar.
Nygammalt krav
Donald Trump har länge förespråkat att de europeiska länderna borde satsa mer på sitt försvar. Vid Nato-toppmötet i Bryssel 2018, under hans första mandatperiod som president, ville han öka alliansens anslag från två till fyra procent av BNP.
Ett budskap han lyft redan 2017, och som han upprepade ett och ett halvt år senare under ett Nato-möte i Storbritannien.
– Vi betalar mellan 4 och 4,3 procent, medan Tyskland betalar 1 till 1,2 procent. Som mest 1,2 procent, på en mycket mindre BNP. Det är inte rättvist! sade han då.
Då skapade den amerikanske presidentens förslag uppståndelse i EU, och avfärdades som ett “skämt”. Samtidigt lovade Tysklands dåvarande förbundskansler Angela Merkel att försöka nå den dåvarande miniminivån om två procent senast år 2025.
Nu, sju år och en rysk invasion av Ukraina senare, så är Nato-ledarna mer villiga att hörsamma Trumps uppmaningar. Och åtminstone de flesta tycks sluta upp bakom den nya femprocentsambitionen.
KOMMENTARSREGLER
Kommentarer förhandsgranskas inte av Samnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.
Den som inte följer våra kommentarsregler riskerar att bli blockerad och få sina kommentarer raderade.