Under tisdagen höll Finlands president Alexander Stubb och Norges statsminister Jonas Gahr Støre ett 90 minuter långt telefonsamtal med Rysslands president Vladimir Putin om fredsförhandlingar och möjligheterna att trappa ned kriget i Ukraina. Sveriges statsminister Ulf Kristersson, som ägnat mandatperioden åt att driva på för omfattande svenskt och europeiskt stöd, deltog däremot inte. Kristersson uttryckte däremot skepsis mot direkta samtal med Ryssland som väg till fred. Han har tidigare förespråkat svenskt stöd till ukrainska drönarattacker på ryskt territorium.
Samtalet ägde rum i Helsingfors i samband med Nordiska rådets möte och skedde på finländskt och norskt initiativ i samråd med Ukraina. Enligt ett pressmeddelande från den norska regeringen var syftet att framföra budskap direkt till Putin om framtida förhandlingar för att få ett slut på kriget, inför de planerade samtalen mellan Ryssland, Ukraina och USA i Abu Dhabi.
– Det var ett direkt och innehållsrikt samtal. Vi är Rysslands grannländer. Utgången av det här kriget kommer att få direkt betydelse för vår och Europas säkerhet. Det krävs samtal för att få slut på kriget, sa Finlands president Alexander Stubb i en kommentar efteråt.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Norges statsminister Jonas Gahr Støre uppgav för NRK att kriget medför enorma mänskliga och materiella kostnader och att de båda nordiska ledarna underströk vikten av åtgärder som leder till en nedtrappning.
LÄS ÄVEN: Ukraina: Sverige hjälper oss attackera Ryssland
Från Kremls sida bekräftades samtidigt att de tre ledarna kommit överens om att hålla fortsatt direkt telefonkontakt framöver.
Kristersson hölls utanför
Trots att Sveriges statsminister Ulf Kristersson befann sig på plats i Helsingfors för det nordiska toppmötet deltog han inte i samtalet med den ryske presidenten. Den svenske statsministern informerades om det norska och finländska initiativet först omkring en timme i förväg, rapporterar Euronews.
Efteråt ställde sig Kristersson kritisk till grannländernas försök att föra en diplomatisk dialog med Ryssland. Han menade i stället att det är fortsatta leveranser av pengar och vapen som gäller.
LÄS ÄVEN: Kristersson om Trumps Putin-möte: Många svenskar känner oro för fred
– Jag tror inte att det i första hand är ord som biter så mycket på Putin just nu, utan det är vår beslutsamma förmåga att leverera pengar och vapen och stöd till Ukraina. Så jag har ganska låg förväntan på den här sortens samtal, sa Kristersson.
Han varnade även för att direkta kontakter med Ryssland kan vara riskabla eftersom de riskerar att splittra den europeiska rösten. Även Danmarks statsminister Mette Frederiksen riktade öppen kritik mot Norge och Finland för att samtalet inte hade samordnats med övriga länder.
– Att föra samtal som riskerar att splittra Europas gemensamma hållning är riskabelt. Därmed säger jag inte att de har gjort det. Jag vet ännu inte vad samtalen handlade om, konstaterade han.
Hjälper Ukraina attackera mål i Ryssland
Samtidigt som Sveriges nordiska grannländer nu har öppnat en direkt diplomatisk kanal till Kreml för att få slut på kriget har Ulf Kristersson och hans regering konsekvent drivit en hård linje.
I höstas berättade Ukrainas försvarsminister Denys Sjmyhal efter ett möte med försvarsminister Pål Jonson i Stockholm att Sverige aktivt hjälper Ukraina att attackera mål långt inne på ryskt territorium.
I ett inlägg på Telegram tackade Sjmyhal ”det vänliga Sverige” för det svenska deltagandet i vapenfinansieringen, tack vare vilket 400 offensiva långdistansrobotar kunnat levereras till Ukrainas väpnade styrkor.
LÄS ÄVEN: Sverige skänker Jas Gripen till Ukraina
Under ett besök i Estland vid samma tidpunkt förklarade Ulf Kristersson att Östersjön är ”vårt hav” och att Sverige och EU måste förbereda sig på att långsiktigt isolera Ryssland även efter att kriget i Ukraina har tagit slut.
Vill rikta drönarattacker ”åt rätt håll”
Utöver vapenmiljarder, JAS Gripen och långdistansrobotar har Ulf Kristersson även förespråkat att Sverige ska hjälpa Ukraina att styra sina drönarattacker rätt inne i Ryssland.
Utspelet skedde i maj när statsministern tillsammans med Natos generalsekreterare Mark Rutte besökte Myndigheten för civilt försvar i skånska Revinge.
LÄS ÄVEN: Lettlands regering rasar ihop – efter ukrainska drönare
Ulf Kristersson betonade samtidigt vikten av fortsatt stöd till Ukraina, bland annat inom det pågående drönarkriget där Ryssland enligt honom använder elektroniska störningssystem för att påverka ukrainska drönare och få dem att lämna sitt avsedda luftrum.
Det har i vissa fall lett till att drönare kraschat eller landat i Nato-länder, däribland i Finland och i Lettland där regeringen i våras föll samman efter att ukrainska drönare slagit ned och exploderat vid en oljedepå.
Kristersson framhöll därför vikten av att hjälpa Ukraina att motverka störningarna så att drönarna kan hålla rätt kurs och nå sina avsedda mål.
– Jag är övertygad om att ukrainarna definitivt inte vill att deras drönare ska hamna på vänligt territorium, av uppenbara skäl. Ibland handlar det om störsändning och ibland om andra typer av störningar. De vill självklart inte att det ska hända eftersom det kan orsaka skador och skapa rädsla, sa Kristersson och fortsatte:
– Jag tycker också att man måste förstå Rysslands vilja att ge intrycket av att andra länder gör saker som inte är legitima. Vi bör inte gå på det ryska narrativet i detta, utan i stället hjälpa Ukraina så mycket vi kan för att se till att deras attacker riktas åt rätt håll.
LÄS ÄVEN: Statsministern och Nato-chefen: ”Svenskar ska ta ansvar hemma – psykologisk krigsföring”
