EU-kommissionens planer på nya gemensamma skatter möter hårt motstånd från Sverige. Samtidigt varnar finansminister Elisabeth Svantesson (M) för att regeringen kan tvingas kompromissa när förhandlingarna om EU:s nästa långtidsbudget går in i ett mer intensivt skede.
Bakgrunden är att EU vill kraftigt expandera budgeten för perioden 2028–2034. Kommissionen har presenterat ett budgetförslag på omkring 2 000 miljarder euro – nästan en fördubbling jämfört med tidigare nivåer.
För att finansiera satsningarna vill Bryssel införa flera nya så kallade ”egna medel”, alltså skatter och avgifter som går direkt till EU-budgeten i stället för via medlemsländernas nationella budgetar.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
LÄS ÄVEN: EU:s budget föreslås öka kraftigt – Charlie Weimers (SD): ”Hota med veto”
Sverige tillhör de länder som tydligast motsätter sig utvecklingen.
– Vi är inte helt ensamma. Men vi är ett av länderna som absolut är längst ut på den sidan att motsätta oss alla nya skatter, säger Elisabeth Svantesson till Tidningen Näringslivet.
Trots att varje medlemsland i praktiken har vetorätt i skattefrågor bedömer regeringen att pressen kan bli betydande under förhandlingarna i Bryssel.
– Det kommer att vara förhandlingar där man får ge och ta, säger finansministern.
Brysselskatter kritiseras
Ett av de mest omdiskuterade förslagen gäller en ny EU-skatt på större företag. Enligt kommissionens modell ska bolag med en årsomsättning över 100 miljoner euro betala en årlig avgift på mellan 100 000 och 750 000 euro beroende på storlek. Planen har fått kritik för att den kommer slå orättvist mellan olika branscher eftersom avgiften baseras på omsättning snarare än vinst.
Tyskland har tillsammans med Nederländerna sagt nej till just den delen av paketet. Den tyske förbundskanslern Friedrich Merz är starkt kritisk.
– Förslaget bör inte genomföras. Varför ska vi befria företag i Tyskland och andra länder från vissa bördor och samtidigt gå med på skattehöjningar i Bryssel, frågar han.
Samtidigt finns fler planer inom EU för andra typer av nya intäkter. Förslagen omfattar bland annat att delar av inkomsterna från utsläppshandel, klimattullar, tobaksbeskattning och avgifter på elektroniskt avfall ska gå direkt till EU. Totalt hoppas kommissionen få in omkring 65 miljarder euro om året genom de nya systemen.
LÄS ÄVEN: Tiotusen bönder väntas till Bryssel – protesterar mot EU:s jordbrukspolitik
Flera högt skuldsatta medlemsländer, däribland Italien, Spanien och Grekland, driver dessutom på för ännu fler gemensamma EU-skatter. Länderna vill undvika kraftigt höjda medlemsavgifter från de egna statsbudgetarna.
Diskussionen om en särskild digital skatt på stora techbolag har också åter väckts till liv inom EU. Frågan har tidigare splittrat unionen, där bland annat Sverige motsatte sig särskilda EU-skatter riktade mot amerikanska teknikföretag som Google och Facebook. Flera länder, däribland Frankrike och Spanien, valde då att införa nationella lösningar.
EU motiverar den större budgeten med ökade satsningar på försvar, konkurrenskraft och grön omställning. Samtidigt ska unionen fortsätta finansiera jordbruksstöd och regionalpolitik samt börja återbetala lånen från coronafonden. Enligt Ungerns tidigare premiärminister Viktor Orbán handlar det också om att finansiera kriget i Ukraina.
LÄS MER: Orbán: EU-budgeten prioriterar Ukrainakriget – på bekostnad av europeiska bönder
EU-avgiften kan öka kraftigt
Sverige ser däremot stora risker med utvecklingen och varnar för att allt mer ekonomisk makt flyttas från medlemsländerna till Bryssel.
Regeringen befarar samtidigt att Sveriges EU-avgift kan öka med mellan 60 och 100 procent om budgetförslaget går igenom i sin nuvarande form. Sverige får stöd av andra nettobetalande länder som Danmark, Nederländerna, Österrike och delvis Tyskland, som alla vill hålla tillbaka budgetökningen.
Förhandlingarna om EU:s långtidsbudget beskrivs redan som några av de mest känsliga inom unionen. Nästa större diskussion mellan medlemsländernas ledare väntar vid EU-toppmötet i juni.
