Ungerns premiärminister Viktor Orbán gick i ett färskt tv-framträdande till hårt angrepp mot EU:s ekonomiska politik och det ekonomiska stödet till Ukraina. Han menar att Bryssel använder medlemsländernas pengar för att ”finansiera kriget”, samtidigt som Europas ekonomi befinner sig i djup kris.
Bryssel har inga egna pengar. De använder våra pengar – medlemsstaternas pengar – för att finansiera kriget i Ukraina, förklarade Orbán.
LÄS ÄVEN: Sverige och EU överens: Lovar täcka Ukrainas ekonomiska behov
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
– Det finns inget som heter Bryssels pengar. Bryssels pengar består av de pengar som vi, medlemsstaterna, skickar dit. Så när Bryssel skickar pengar till Ukraina är det alltid våra pengar också, tillade han.
”De som stödjer Ukraina stödjer fortsatt krig”
Orbán hävdade att alla som idag stöder Ukraina i praktiken stöder en fortsatt konflikt.
– Den som stöder Ukraina idag stöder ett Ukraina som vill fortsätta kriget, vilket betyder att de stöder själva kriget, sade han.
Han menade vidare att kriget kräver ”pengar, pengar och ännu mer pengar”, och att de som stöder Ukraina därför också stöder skattehöjningar och indragningar av medel från de nationella regeringarna.
Kritik mot EU:s långtidsbudget
I sitt uttalande riktade Orbán skarp kritik mot det utkast till långtidsbudget som just nu förhandlas i Bryssel. Enligt honom innebär det att mer än 20 procent av de samlade EU-medlen kommer att gå till Ukraina – direkt eller via ”dolda kanaler” – samtidigt som Europas ekonomi är i ”djup kris”.
– Det finns inga pengar kvar. Det finns inga pengar i Europeiska unionen, sade Orbán.
LÄS ÄVEN: Orbán varnar: EU försöker dra oss in i skuldunion – precis som när USA skapades”
Han pekade också ut de växande räntekostnaderna på EU:s tidigare lån som en stor fara:
– Denna börda fortsätter att växa och kommer till slut att krossa oss. En klassisk skuldkris kommer att uppstå ur detta.
Bakgrund: Växande EU-budget och nya lån
Orbáns uttalande kommer i ett läge där EU-kommissionen under Ursula von der Leyen har lagt fram förslag om en kraftigt ökad långtidsbudget för åren 2028–2034. Den omfattar motsvarande cirka 22 600 miljarder kronor och innehåller även en särskild fond för Ukraina på upp till 100 miljarder euro – mer än tusen miljarder svenska kronor.
LÄS ÄVEN: EU kräver makt att låna pengar för alla medlemsländer – till Ukraina och ”oförutsägbara kriser”
Kommissionen vill dessutom ge sig själv större rätt att låna pengar i hela unionens namn för att finansiera gemensamma satsningar och vad man kallar ”oförutsägbara kriser”. Kritiker menar att detta riskerar att permanenta den gemensamma skuldsättning som infördes under pandemin och föra EU ännu närmare en skuldunion.
Svenskt motstånd mot ökade kostnader
Även i Sverige växer kritiken mot EU:s ekonomiska inriktning. Regeringen har markerat mot högre avgifter, och finansminister Elisabeth Svantesson (M) har varnat för att ”Europas problem inte löses med en större budget och höjda EU-avgifter”.
LÄS ÄVEN: Lantbrukarnas ilska mot von der Leyens budget: Konsumenter riskerar dyrare matpriser
Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) har samtidigt slagit larm om att kommissionens förslag innebär kraftiga nedskärningar i jordbruksstödet, vilket riskerar att leda till dyrare matpriser och snedvriden konkurrens inom unionen.
Sverigedemokraternas EU-parlamentariker Charlie Weimers har gått längst och krävt att Sverige bör hota med veto om budgeten inte omarbetas.
Orbán sällar sig därmed till en växande krets av europeiska ledare som motsätter sig EU:s växande skuldpolitik, även om man är oense i mycket annat.
LÄS ÄVEN: EU:s budget föreslås öka kraftigt – Charlie Weimers (SD): “Hota med veto”
