Södertörns tingsrätt polisanmäler nämndeman som kritiserar stoppad utvisning av irakier som våldtog 100-åring

Ett rättsfall om våldtäkt inom hemtjänsten har satt ljus på en verklighet som sällan syns utanför domstolar och äldreboenden. Domen rör ett övergrepp mot en 100-årig kvinna, begånget av en man med irakiskt medborgarskap och med ansvar för hennes omsorg, som trots fällande dom inte utvisas. Men reaktionerna efter avgörandet handlar också om något större. I samtal med Samnytt beskriver en nämndeman hur domen lett till hot och personlig rädsla, samtidigt som anställda och äldre vittnar om språksvårigheter, bristande tillsyn och en vardag där mycket gamla kvinnor ofta är helt utlämnade åt personal de knappt kan kommunicera med. På lördagen uppmärksammades det att en av nämndemännen som kritiserat domen nu har polisanmälts.

Under december har Samnytt rapporterat ingående om fallet där en hemtjänstanställd man med irakiskt medborgarskap åtalades för att ha våldtagit en 100-årig kvinna i hennes bostad. Mannen hade tillgång till kvinnans hem genom sitt arbete inom hemtjänsten och befann sig ensam med henne när övergreppet begicks.

LÄS ÄVEN: Regeringens nye domare Mohamed stoppar utvisning av hemtjänst-irakier som våldtog 100-åring

Enligt domen från Södertörns tingsrätt som meddelades i veckan utnyttjade mannen både sin yrkesroll och kvinnans extrema utsatthet, höga ålder samt oförmåga att försvara sig. Inför huvudförhandlingen framhöll den dömde uppgifter om sin anknytning till Sverige, sitt arbete och sin vistelsetid i landet – omständigheter som domstolen beaktade i den så kallade proportionalitetsbedömningen.

Trots den fällande domen och ett straffvärde motsvarande fängelse avslogs yrkandet om utvisning, med hänvisning till att mannen bott i Sverige sedan sin ungdom och dessutom har en dotter i landet. Detta trots att han även tidigare har ägnat sig åt brott i Sverige.

LÄS ÄVEN: Ministern skyller våldtäkter i äldrevården på S – förespråkade själv fri invandring och var Reinfeldts medhjälpare

Samnytts tidigare rapportering har samtidigt pekat på hur just anställningar inom hemtjänsten och äldreomsorgen ger tillgång till mycket gamla och försvarslösa personer i deras egna hem, ofta utan insyn. Våldtäkten mot 100-åringen har därmed blivit ett av de mest uppmärksammade exemplen på de risker som uppstår när omsorgsarbete kombineras med bristande kontroll, integrationsambitioner och hög grad av beroendeställning.

En av nämndemännen i målet, Pran Malhotra från Socialdemokraterna, menar att han helst ville även utvisa våldtäktsmännen. Trots det är Malhotra i domen enig med de övriga tre domarna, och har inte skrivit någon så kallad skiljaktig mening. Malhotra är ångerfull idag och beskriver domen som djupt påfrestande för honom – inte minst på ett personligt plan.

– Det här är ett fruktansvärt fall. En hundraårig, helt försvarslös kvinna, säger han i samtal med Samnytt.

LÄS ÄVEN: S-domare från Indien ville utvisa irakisk hemtjänst-våldtäktsman

Pran Malhotra, som är född i Indien och varit bosatt i Sverige i 45 år, berättar att han efter domen upplevt oro och att domstolens säkerhetsfunktion varit i kontakt med honom.

Under intervjun tar nämndemannen Pran Malhotra själv upp att både irakiern som dömts för brottet våldtäkten och även rättens ordförande i målet, rådmannen Mohamed Ali som Samnytt tidigare rapporterat är född i Eritrea, ska vara muslimer. Malhotra säger att detta, enligt hans egen uppfattning, kan ha påverkat hur domen mottagits och bidragit till den oro han känner efter den mediala uppmärksamheten.

– Det här är första gången i mitt liv som nämndeman som jag har känt mig hotad, berättar Malhotra för Samnytt.

LÄS ÄVEN: Regeringens nye domare Mohamed stoppar utvisning av hemtjänst-irakier som våldtog 100-åring

Han beskriver hur uppmärksamheten kring målet också påverkat honom privat och att han ännu inte pratat med sina döttrar om situationen.

– När jag uttalar mig nu gör jag det som privatperson. Domen fattades gemensamt och enligt lagen, säger han.

Trots att han beskriver brottet som ett av de allvarligaste han ställts inför deltog Malhotra i den dom där åklagarens yrkande om utvisning avslogs. Det väcker frågor om hur rättsväsendets makthavare agerar i rollen som domare och nämndemän – och hur de senare går ut och beklagar sig över de domar som dömts ut.

Domstolen polisanmäler nämndemannen

På lördagen uppmärksammades att Södertörns tingsrätt, under lagman Mohamed Ali i målet, har polisanmält den frispråkige socialdemokratiske nämndemannen med bakgrund från Indien.

Lagmannen meddelar att Malhotra har polisanmälts för brott mot tystnadsplikten, efter att öppet ha redogjort för hur rätten resonerade och kritiserat beslutet att avslå utvisningen.

”Kommunikation är A och O”

Parallellt med rättens prövning fortsätter arbetet inom äldreomsorgen där många migranter med ytterst dåliga svenskkunskaper arbetar med äldre.

Samnytt har varit i kontakt med en manlig undersköterska, som har arbetat på flera äldreboenden och som vill vara anonym. I samtal beskriver han en vardag där språksvårigheter orsakar stora problem. Vi börjar med att fråga varför han vill vara anonym.

– Det är livsfarligt att gå ut öppet nu i den här situationen.

Undersköterskan menar att hans karriär inom vården annars kan riskeras om han skulle berätta hur det verkligen ligger till.

Det är bristen på respekt för de äldre. Vissa är ju jättebra, men det hjälper ju inte när hälften inte är bra. Kommunikationsproblemen leder ju ibland också till fel medicinering, så det är allvarligt.

Undersköterska om vad allmänheten inte får reda på om äldrevården

Vi kommer därefter snabbt in på det svenska språkets betydelse för de äldre. Han berättar att han på ett privatdrivet äldreboende upplevde att många i personalen hade begränsade kunskaper i svenska och att detta påverkade både arbetsmiljön och kontakten med de boende.

LÄS ÄVEN: Polisen planerade PK-kampanj – upptäckte oväntat många våldtäkter inom hemtjänsten

– Många äldre har ett behov av att få prata. När man inte kan kommunicera blir det ingen riktig kontakt, säger han och förtydligar:

– Kommunikation är A och O i äldreomsorgen. Det blir ständiga missförstånd. Mellancheferna på en av platserna där jag praktiserade kunde knappt ett ord svenska. Det reagerade jag starkt på. Han fortsätter:

– Det gjorde också att jag inte trivdes, som den enda svensken i personalen, eftersom jag knappt hade någon kommunikation med de andra anställda. De pratade arabiska med varandra och man kom inte in i deras lag, eller gäng, om man säger så. Det var inte roligt.

Språkbrister, ensamhet och rädsla bakom stängda dörrar

Undersköterskan beskriver hur kollegor ofta talade andra språk än svenska även i de äldres närvaro, något han upplevde som problematiskt.

– De äldre förstod inte vad som sades och kunde känna sig utanför, säger han. Varken jag eller de äldre hade en aning om vad de pratade om.

De är många släktingar som anställs inom äldreomsorgen nu. De är kusiner med varandra. Det har blivit lite av en klankultur, med en mellanchef som kan komma in och sedan anställer hon sina släktingar.

Undersköterska till Samnytt

Samtidigt berättar han om en arbetsmiljö där kritik och ifrågasättanden inte alltid togs emot väl.

– Det var känsligt att ta upp problem. Man ville inte sticka ut, säger han till Samnytt.

LÄS ÄVEN: Irakier åtalad för hemtjänst-våldtäkter vill bli svensk medborgare: ”Lever hederligt och har integrerats”

Om man utifrån en 90- eller 100-årings perspektiv försöker föreställa sig hur det kan vara att beskriva ett problem, eller en allvarligare händelse, som det som nu uppdagats, vad blir resultatet om man inte talar samma språk?

– Ja, det blir ju ingen kommunikation alls. Sen finns det ju många äldre också som har ett behov av att prata, som vill ha en pratstund. I nuläget är det så många som inte känner sig sedda överhuvudtaget.

Har du varit med om att äldre slutar säga ifrån om de inte blir förstådda?

– Ja, precis. De ger ju upp till slut.

Hur ofta jobbar personal helt ensamma med äldre kvinnor som är fysiskt och mentalt försvarslösa?

– Man är ju ofta kontaktperson åt tre brukare, som det heter. Och dem ska man ju sköta om då med toalett och hygien och duschning. Och mat och tvätta lakan och sådana saker. Så ja, det sker ju ofta.

Kan det vara så att det finns en kultur bland de företag som driver dessa boenden, till exempel Vardaga, att man vill lägga locket på och helst hålla tyst om missförhållanden?

– Så kan det vara. Man drog ofta in på saker och personalen kunde ta saker själv, frukt till exempel, som skulle ha gått till de äldre. Sen i deras verksamhetsbeskrivning skriver de att de lagar all mat själva. Det stämmer inte. Det var fryst mat som var inköpt som man bara värmer upp.

Bristen på respekt för de äldre

Vad är det viktigaste, som du ser det, som allmänheten inte får reda på när det gäller vården av våra äldre?

– Det är bristen på respekt för de äldre. Vissa är ju jättebra, men det hjälper ju inte när hälften inte är bra. Kommunikationsproblemen leder ju ibland också till fel medicinering, så det är allvarligt. Han utvecklar:

– Just att prata över huvudet på de äldre på sitt egna språk gör ju att de känner sig så totalt utelämnade.

LÄS ÄVEN: Hemtjänst-syrier döms för grova terrorbrott – kan inte utvisas

Undersköterskan säger också att det ofta fungerar utmärkt med personal från asiatiska länder, däribland Fillippinerna och Kina.

– De gör ofta ett fantastiskt jobb och är rara – och har en helt annan mänsklig syn på det hela. De har också en helt annan kämparglöd när det gällde att behärska det svenska språket.

Det har i praktiken blivit ett integrationsverktyg snarare än en vårdprofession. I tre år har jag hållit på med hemtjänsten och inte träffat på en enda person med svenskt ursprung.

Britt Marie Nordvall, 83, om äldreomsorgen

Han avslutar intervjun med att han menar att släktbaserade nätverk även har tagit sig in i vårdsektorn.

– De är många släktingar som anställs inom äldreomsorgen nu. De är kusiner med varandra. Det har blivit lite av en klankultur, med en mellanchef som kan komma in och sedan anställer hon sina släktingar.

LÄS ÄVEN: Gängkriminell berättar: Jag fick jobb på äldreboende

Ett integrationsverktyg snarare än en vårdprofession

Samnytt pratar med 83-åriga Britt Marie Nordvall från Lidingö kring det som framkommit inom hemtjänsten. Hon berättar att hon under de senaste tre åren har varit i nära kontakt med hemtjänsten samband med vården av hennes dementa man.

– Jag är en 83-årig kvinna och jag är livrädd för att bli gammal. Att hamna i händerna på våldtäktsmän, säger hon till Samnytt.

Hur skulle du beskriva din erfarenhet av hemtjänst och äldreboenden?

– Det har i praktiken blivit ett integrationsverktyg snarare än en vårdprofession. I tre år har jag hållit på med hemtjänsten och inte träffat på en enda person med svenskt ursprung. Hon fortsätter:

– Jag tror att jag talar för många äldre personer idag, kvinnor framför allt. Jag har hört det av många andra också, hur utsatt man känner sig. Det är ju nya personer vi har i vårt land som har helt andra ursprung och de tänker inte som vi gör helt enkelt.

LÄS ÄVEN: Ivo kritiserar äldreboenden för bristande språkkunskaper

Vi kommer in på språkets betydelse i vårdsituationer och Nordvall berättar spontant:

– Jag har varit inlagd på Danderyds sjukhus och Sabbatsberg och vårdpersonalen förstod knappt vad man sa. Inom sjukvården och hemvården är det ju nästan bara utlandsanställda.

Efter domen: samma omsorg, samma risker

Domen från Södertörns tingsrätt har nu meddelats, men åklagaren har meddelat att den kommer att överklagas till hovrätten. Om domen står sig ska den irakiske mannen, som dömts för våldtäkt mot en 100-årig kvinna, avtjäna sitt straff i Sverige utan utvisning. Hovrätten har dock möjlighet att ändra detta beslut.

Samtidigt fortsätter hemtjänsten och äldreomsorgen att fungera på samma sätt som tidigare. Berättelserna från nämndemannen, undersköterskan och de äldre kvinnor som Samnytt talat med pekar mot återkommande problem: språkbrister, begränsad tillsyn och en vardag där mycket gamla människor ofta är helt beroende av personal de har svårt att kommunicera med. Tillsammans ger de en bild av ett system där allvarliga brott kan ske i det tysta – och där konsekvenserna först blir synliga när de når rättssalen.

LÄS ÄVEN: Irakier åtalad för hemtjänst-våldtäkter vill bli svensk medborgare: ”Lever hederligt och har integrerats”

Samnytt har utan framgång sökt rådman Mohamed Ali.