Polisområde Malmö har idag cirka 800 poliser. Forskare vid Malmö universitet bedömer att det skulle behövas 4000 nya poliser för att få stopp på skjutandet. Malmöpolisen själv säger att inte heller det skulle räcka och uppger i stället siffran 7200.

Beräkningarna grundar sig på vad som skulle tarvas för att punktmarkera de runt 200 grövsta gängkriminella – den absoluta merparten med asylrelaterad invandrarbakgrund – i Malmö som står för skjutandet i staden.

Forskare: “4000 nya poliser behövs”
Manne Gerell, som är forskare vid Malmö universitet, säger till SVT att det skulle krävas 20 poliser på heltid för att följa en gängkriminell persons rörelser dygnet runt. För att på det sättet punktmarkera 200 gängkriminella skulle det således åtgå 4000 poliser. Gerell menar därför att det “inte är realistiskt” att få stopp på skjutandet.

Polisen: “Behövs 7200”
Inom Malmöpolisen är man än mer pessimistisk. Där bedömer man att Gerell räknat alldeles för lågt. Mattias Sigfridsson, som är biträdande polisområdeschef, säger till SVT att det, om regler för arbetstid och annat ska följas, snarare handlar om 36 poliser per gängkriminell, vilket multiplicerat med 200 blir 7200 nya poliser.

“Inte realistiskt”
Malmö skulle alltså behöva ha en tiofaldigt större polisstyrka för att få stopp på den grövsta gängkriminaliteten. Det bedöms inte vara möjligt att så kraftigt utöka antalet poliser i Malmö, i synnerhet som idag många lämnar yrket och platserna på polisutbildningen gapar tomma. Efter sommaren ska man därför i stället pröva en annan metod som kallas Group Violence Intervention.

Ska vädja till de kriminellas moral och be dem lugna sig
Förenklat går den enligt Manne Gerell ut på att man ska be de grövsta kriminella att “lugna sig” och på så sätt få ned det väpnade våldet. Som påtryckningsmedel ska man berätta för de kriminella att om de inte lugnar sig kan de komma att bli föremål för “ytterligare kontroller”.

Metoden innefattar också att man vädjar till de kriminellas moral genom att låta dem träffa ett brottsoffer. Sedan står socialtjänsten beredd “att erbjuda hjälp” för den som vill sluta skjuta på gatorna.

Gerell är inte alltför optimistisk om att på det här sättet lyckas omvända gängkriminella personer till samhällets stöttepelare. “I de flesta fall kommer man att skjuta ändå”, säger han till SVT.

Multiplikationseffekt kan ge dämpande effekt
Han menar dock att det ändå kan ha en dämpande effekt, även om man bara lyckas få ett fåtal gängskyttar på bättre tankar. Detta genom en multiplikationseffekt eftersom en skjutning ofta utlöser en hämndskjutning som i sin tur utlöser ytterligare en hämndskjutning osv.

Samtidigt är de flesta skjutningar inte hämndaktioner utan de kriminella gängens sätt att lösa konflikter, bestraffa personer och markera revir. Om en kriminell torped lägger ned sitt vapen finns i de “utsatta områdena” ett stort underlag för att rekrytera nya skyttar, där de gängkriminella av många ungdomar ses som förebilder, hjältar och idoler.

Group Violence Intervention har inte tidigare prövats i Sverige men uppges ha nått viss framgång i USA.

SD vill kriminalisera kriminell gängtillhörighet
Sverigedemokraterna har föreslagit lagändringar som innebär att det ska vara möjligt att lagföra personer redan på grundval av att de tillhör en gängkriminell gruppering. Polisen ska inte behöva avvakta att en person som man vet är gängkriminell begår ett grovt brott, exempelvis ett mord innan man kan ingripa.