Alternativ för Tyskland, AfD, vill ta Tyskland ur både eurosamarbetet och Schengenområdet om partiet får bilda regering. Samtidigt växer stödet för partiet snabbt inför flera viktiga delstatsval och AfD ligger nu på en nivå som kan göra partiet till Tysklands största politiska kraft.

AfD:s partiledare Alice Weidel presenterade kraven i en intervju med den tyska tv-kanalen ZDF. Hon menar att Tyskland hade det ekonomiskt bättre före eurons införande och anser att den gemensamma valutan har försvagat den tyska ekonomin och minskat hushållens välstånd.

Partiet vill också lämna Schengenområdet och återinföra betydligt hårdare kontroll över de tyska gränserna. Weidel sa att en AfD-regering skulle stänga gränserna och lämna Schengen. Partiet vill dessutom öka antalet utvisningar och minska möjligheterna till medborgarskap. Bland annat vill AfD att syrier vars skyddsskäl har upphört ska återvända till Syrien.

Även klimat- och energipolitiken skulle förändras kraftigt. Weidel upprepade AfD:s motstånd mot det planerade förbudet mot nya bilar med förbränningsmotorer och avvisade åtgärder som riktar sig mot klimatförändringar orsakade av människor.

LÄS ÄVEN: Alice Weidel: AfD ska ta makten – här är reformerna partiledaren vill genomföra

Utspelen kommer samtidigt som AfD går starkt i opinionsmätningarna. I den senaste nationella mätningen från Forschungsgruppe Wahlen får partiet 27 procent, mot 22 procent för CDU/CSU. AfD är därmed större än den konservativa unionen i mätningen.

Ännu starkare är stödet i Sachsen-Anhalt där delstatsval hålls den 6 september. AfD ligger där på omkring 40 procent eller mer i flera mätningar. Reuters rapporterade nyligen om en mätning där partiet fick 41 procent mot CDU:s 24 procent.

Ett sådant resultat skulle kunna ge AfD möjlighet att bilda delstatsregering på egen hand – något som i så fall skulle bli ett historiskt genombrott för partiet.

Vägrar samarbeta

Framgångarna har samtidigt skärpt konflikten mellan AfD och de etablerade partierna. CDU har hållit fast vid den så kallade ”Brandmauer”, vilket innebär att partiet vägrar samarbeta med AfD. Weidel hävdar att denna strategi i stället stärker hennes parti och har sagt att AfD först kommer att ta makten i delstater och därefter på federal nivå.

Samtidigt finns krav på att gå ännu längre och försöka förbjuda AfD. Frågan om ett partiförbud har fått förnyad kraft i Tyskland där anhängare menar att partiet hotar den demokratiska och konstitutionella ordningen. Över 1 000 jurister har uppmanat regeringen och parlamentet att agera.

Socialdemokratiska SPD har också stött ett juridiskt underlag som argumenterar för att AfD arbetar för att undergräva den demokratiska ordningen.

Foto: © Jorge Royan / http://www.royan.com.ar

Motståndet mot ett förbud är samtidigt betydande, även inom de etablerade partierna. CDU har bland annat varnat för att ett misslyckat förbuds­försök skulle kunna stärka AfD:s självbild som ett politiskt offer och därmed gynna partiet.

Diskussionen är därför inte längre bara juridisk utan också strategisk: frågan handlar om huruvida ett förbud skulle försvaga AfD eller tvärtom ge partiet ytterligare stöd.

Strid om epitet

Debatten har dessutom blivit mer komplicerad efter att en domstol i februari stoppade den tyska underrättelsetjänstens klassificering av AfD som en ”bekräftad högerextrem” organisation i avvaktan på ett slutligt avgörande. AfD såg beslutet som en framgång för rättsstaten.

Samtidigt visar en färsk ZDF-mätning att en majoritet av tyskarna fortfarande motsätter sig en AfD-ledd delstatsregering i östra Tyskland. 64 procent uppgav att de inte vill se en AfD-politiker som ministerpresident, medan 23 procent var positiva. 61 procent ansåg dessutom att CDU:s vägran att samarbeta med AfD är riktig.

AfD står därmed inför ett avgörande politiskt test. Partiet har på kort tid gått från att vara isolerat av de etablerade partierna till att i flera mätningar ligga i topp. Om opinionssiffrorna håller i sig kan valet i Sachsen-Anhalt den 6 september bli det första steget mot att AfD faktiskt får möjlighet att styra en tysk delstat samtidigt som diskussionen om ett eventuellt partiförbud fortsätter.

LÄS ÄVEN: Brandväggs-strategin mot AfD stärkte partiet – och den nya striden om demokratins gränser