Media har fått kritik för att tona ned våldsbejakande islam som drivkraft bakom de upplopp som iscensattes i april förra året i invandrardominerade bostadsområden runtom i landet. Men en kartläggning bekräftar nu att våldet och skadegörelsen inte kan kopplas till den gängkriminalitet som legat bakom tidigare attacker mot polisen i dessa områden. I stället var det religiösa motiv som fick migranter att gå man ur huse.

De invandringsrelaterade våldsamheterna i april förra året i anslutning till att den dansksvenske advokaten, partiledaren och islamkritiske yttrandefrihetsaktivisten Rasmus Paludan aviserat att han avsåg bränna koraner på offentliga platser benämns i folkmun som “korankravaller”. De flesta medier har i stället valt att kalla händelserna för “påskupplopp”.

Tilltaget att koppla invandrarvåldet till kristendom och dess högtid påsken i stället för mer relevant till islam och vid tidpunkten pågående ramadan har upprört många och kritiserats som desinformation. Samma kritik har riktats mot medias och Polismyndighetens ansträngningar att hänföra händelserna till de attacker mot polis och annan blåljuspersonal med bland annat stenkastning som regelbundet iscensätts i landets invandrardominerade “utanförskapsområden” av krafter inom eller i anslutning till den organiserade gängkriminaliteten.

Kritiken har också gällt medias narrativ med återkommande utpekanden av Rasmus Paludan som “högerextremist” samtidigt som man inte beskriver de våldsbejakande muslimer som tog till gatorna på motsvarande sätt. Kritikerna har påpekat att Paludan i motsats till upploppsmarkarna inte begått några brott och haft tillstånd för sina manifestationer som dessutom har stöd i grundlagen.

Det väckte kritisk uppmärksamhet när SVT Aktuellts nyhetsankare häromdagen såg sig nödgad att tillrättavisa en inbjuden debattgäst i studion när denne nämnde de muslimskt religiösa motiven bakom kravallerna. Men nu uppmärksammar statstelevisionen en rapport från det vänsterorienterade researchföretaget Acta Publica som bekräftar att det ligger andra drivkrafter bakom de här upploppen än de vi sett tidigare.

LÄS ÄVEN: Imamen förklarar varför muslimer bränner polisbilar: ”Vi bryr oss om profeten”

Endast 7 av 125 har kriminell bakgrund

Acta Publica har gjort en kartläggning av alla personer som så här långt åtalats eller häktats för brott i anslutning till förra årets korankravaller. Av de sammanlagt 125 personerna har endast sju kunnat kopplas till de invandrarkriminella nätverk och den invandringsrelaterade organiserade brottslighet som vuxit till ett av Sveriges största kriminalpolitiska utmaningar att få bukt med.

Även om samtliga åtalade, häktade och dömda har samma utomvästliga invandrarbakgrund som de gängkriminella konstaterar Acta Publica att den absoluta majoriteten är helt genomsnittliga invandrare som inte begått brott tidigare. Rikspolischef Anders Thornbergs uttalanden om att korankravallerna iscensattes av tillresta och kriminella gäng som sedan blivit något av en officiell bild av händelserna har alltså inte stöd i fakta.

Många poliser på fältet har också i samband med rättsprocesserna vittnat om att det klientel man mötte under korankravallerna var ett annat än det man annars konfronteras med i liknande situationer. Den här gången konstaterades våldsverkarna vara allt från gamla mormödrar till små barn och en mer allmän våldsmobilisering mot att det i Sverige är tillåtet att elda upp en bok och att det inte finns något undantag för koraner eller andra religiösa skrifter.

I kontrast till ansträngningarna från media och polisen att tona ned de muslimskt religiösa motiven till de aktuella upploppen har efterdebatten fokuserat just på argument för och emot att elda religiösa skrifter. Det enda interimistiska förbud som polisen utfärdat om bokbränning är också ett specifikt sådant gällande koraner.

Acta Publicas kartläggning och rapport ger en mer enhetlig och samstämmig bild av händelserna där kopplingarna till och inslaget av assistans från gängkriminella krafter till de religiöst motiverade upploppsmakarna konstateras vara mycket litet.

Läs tidigare artiklar på Samnytt om Paludan och koranbränningar HÄR.