Vid en pressträff på måndagen presenterade regeringen och Sverigedemokraterna åtgärder för att bryta bidragsberoendet och det så kallade utanförskapet bland migranter. Man vill samtidigt göra det mer lönsamt att gå från bidrag till arbete.

Enligt Tidöregeringen måste det finnas tydliga krav och förväntningar på människor som lever på bidrag och med reformen hoppas man att fler barn kommer se sina föräldrar gå till jobbet samt att fler människor försörjer sig själva med en lön.

– Det behöver löna sig mer att gå från bidrag till arbete och egen försörjning. Alla som kan arbeta ska arbeta. Vi genomför en bidragsreform för att fler barn ska se sina föräldrar gå till jobbet och få möjlighet till en klassresa istället för att ärva samma utanförskap som deras föräldrar befinner sig i, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

LÄS ÄVEN: Regeringen ska sänka socialbidraget för stora familjer

Konsekvenserna av ett långvarigt bidragsberoende beskrivs som förödande och Tidöregeringen hänvisar till studier som visar att bidragsberoende är förknippat med både psykisk och fysisk ohälsa samt att barn som växer upp i bidragsberoende och utanförskap löper stor risk att ärva detta.

– Det får aldrig löna sig mer att leva på bidrag än att arbeta. Med aktivitetskrav och bidragstak skapar vi bättre möjligheter för fler att bli självförsörjande, samtidigt som ekonomiskt stöd till personer som vistas olagligt i Sverige begränsas till nödsituationer, säger Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Oscar Sjöstedt.

Lagrådsremisser

För att möjliggöra allt detta vill man genomföra en omfattande bidragsreform som bland annat innebär ett bidragstak och aktivitetskrav för mottagare av försörjningsstöd samt en kvalificering till vissa socialförsäkringsförmåner.

Nu tar man nästa steg i processen genom att besluta om lagrådsremisserna Aktivitetskrav för mottagare av försörjningsstöd och Reformerat försörjningsstöd – bidragstak och ökade möjligheter till arbete.

Reformen i sin helhet

Ett nytt aktivitetskrav för mottagare av försörjningsstöd

Personer som fått försörjningsstöd under minst tre månader måste delta i aktiviteter för att behålla stödet.
Aktivitetsnivån ska motsvara individens förmåga.
Kommunerna blir skyldiga att erbjuda meningsfulla och arbetslivsinriktade aktiviteter, exempelvis språkutbildning, arbetsplatsförlagda insatser eller strukturerat arbetssökande.
Uteblivet deltagande utan godtagbart skäl ska leda till att stödet minskas eller dras in.
IVO ges möjlighet att utdöma sanktionsavgifter vid systematiska brister i kommunernas tillämpning.
En utredning om utökad barnomsorg för barn vars föräldrar omfattas av kravet planeras.

Ett nytt bidragstak i försörjningsstödet

Vi inför ett bidragstak som ska säkerställa att arbete alltid lönar sig mer än bidrag. Bidragstaket består av tre delar:
Moderniserad och starkare riksnorm: Riksnormen uppdateras utifrån dagens konsumtionsmönster och får en ny beräkningsmodell som gör stödet mer träffsäkert och rättvist.
Begränsning av försörjningsstödet för större hushåll: Försörjningsstödet begränsas för hushåll med fler än tre hemmavarande barn eller skolungdomar under 21 år.
Riksnormen ska utgöra ett tak: Socialnämnden ska som huvudregel inte beräkna högre belopp än riksnormen. Stödnivåerna ska vara enhetliga i hela landet och avvikelser endast tillåtas i absoluta undantagsfall.

Ytterligare skärpningar och preciseringar

Endast personer som vistas lagligen i Sverige ska kunna få ekonomiskt bistånd, med undantag för akuta situationer såsom mat eller hemresa.
Stöd till hyra i andra hand ska som huvudregel endast lämnas om upplåtelsen är tillåten, för att motverka otrygga boendeformer och kriminalitet på bostadsmarknaden.
Krav på läkarintyg införs när sjukdom åberopas som skäl för att inte delta i aktivitet eller stå till arbetsmarknadens förfogande.
Socialnämnden får uttryckligt mandat att ställa krav även på biståndsmottagare med nedsatt arbetsförmåga, samt skyldighet att samverka med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen genom samordnade individuella planer.

Vem omfattas?

Personer i arbetsför ålder som uppbär försörjningsstöd och har förmåga att delta i aktiviteter.
Stora hushåll där försörjningsstödet idag är högt på grund av många barn.
Personer som vistas i landet utan tillstånd omfattas inte av ekonomiskt bistånd utöver nödbistånd.
Undantag från aktivitetskravet gäller bland annat barn, heltidsanställda, personer med hel sjukpenning/sjukersättning samt föräldrar till barn under ett år.

Nödvändig kursändring

Enligt Sverigedemokraterna är bidragsreformen en nödvändig kursändring för att bryta det långvariga bidragsberoende som vuxit fram efter årtionden av bristande krav och svaga drivkrafter att arbeta. Det ska alltid löna sig att göra rätt för sig och välfärden ska gå till dem som arbetar, bidrar och verkligen behöver stöd, menar partiet.

Samtidigt minskar man pull-faktorerna i systemet genom att se till att personer som inte har rätt till ekonomiskt bistånd inte heller får det, vilket skapar tydligare incitament för återvandring när stöden inte längre kan användas som försörjning.

Genom reformen stärks arbetslinjen, bidragsberoendet minskar och resurser frigörs till både kommuner och hushåll. Enligt SD är den en rättvis och nödvändig förändring som ökar tilliten till välfärden och förbättrar förutsättningarna för fler att komma i arbete.

Aktivitetskravet föreslås träda i kraft den 1 juli 2026 och bidragstaket den 1 januari 2027. Förslaget om sanktionsavgift för kommunerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2027.

Pressträffen:

LÄS ÄVEN: Barnfamilj får bidrag motsvarande månadslön på 50 000 kronor