Debatten om Svenska kyrkans roll i samhällsfrågor har intensifierats. Är kyrkan bara en allmänmoralisk röst i politiken – eller har den blivit vänsterlutande partipolitisk? Två profiler med insyn i kyrkomötet ger helt olika svar, och deras perspektiv blottlägger en djupare konflikt om kyrkans identitet, uppdrag och framtid.
Frågan om Svenska kyrkan är politisk besvaras olika beroende på vem man frågar. För tydligt S-märkte statsvetaren Ulf Bjereld som sitter som ledamot för sitt parti i Kyrkomötet där man också är det i särklass största med 72 mandat, är svaret tydligt – kyrkan är och bör vara politisk.
I en intervju med Kyrkans Tidning menar att kyrkans uppdrag att värna människovärdet, stå upp för utsatta grupper och försvara skapelsen oundvikligen får politiska konsekvenser. Att engagera sig i frågor som rör flyktingar, fattigdom och klimat är enligt honom en naturlig del av kyrkans ansvar.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Att det engagemanget sammanfaller näst intill helt med hans eget partis politiska hållning också utanför kyrkan ser han som en oundviklig och naturlig följd av detta moraliska imperativ. Att Svenska kyrkan skulle vara socialdemokratiskt partipolitisk endast därför att de två politiska hållningarna inte går att skilja åt är inte en slutsats han tycker att man kan dra.
Kritik: “Partipolitiken har tagit över”
Per Ewert, doktor i politisk historia och engagerad i kyrkomötet för Frimodig kyrka med blygsamma 9 mandat, ger en helt annan bild. Han menar att Svenska kyrkan under lång tid har blivit alltmer partipolitiserad, och att detta går tillbaka nästan ett sekel i tiden, då politiska partier tog kontroll över kyrkans beslutande organ.
LÄS ÄVEN: Svenska kyrkan firar transdag: ”Inspirationsdag”
Trots separationen mellan stat och kyrka vid millennieskiftet lever detta system kvar, enligt Ewert – något han menar saknar motsvarighet i andra kyrkor internationellt.
Han anser att denna struktur inte bara påverkar beslutsfattandet, utan också kyrkans offentliga profil. En analys av kyrkans utspel, som han hänvisar till, pekar enligt honom på en tydlig slagsida åt vänster i hur kyrkan positionerar sig i samhällsfrågor.
Vad bör kyrkan uttala sig om?
Här blir skillnaderna i synsätt särskilt tydliga. Bjereld menar att kyrkans värdegrund – alla människors lika värde och solidaritet med de mest utsatta – är så central att den bör genomsyra i princip alla politiska frågor. Det är inte enskilda sakfrågor som är avgörande, utan vilket perspektiv kyrkan bidrar med.
Ewert betonar i stället att kyrkan bör tala tydligt i frågor där Bibeln och den kristna traditionen ger klar vägledning. Han framhåller särskilt vikten av att våga stå för ståndpunkter som går emot samtida trender, när dessa kolliderar med kristen tro.
Var går gränsen?
När det gäller vilka frågor kyrkan bör undvika att uttala sig i finns återigen olika betoningar. Bjereld menar att de enda frågor som kyrkan inte bör engagera sig i är tekniska eller administrativa sådana som saknar koppling till människovärde och etik.
LÄS ÄVEN: Svenska kyrkan motarbetar regeringen om indragna uppehållstillstånd
Ewert efterlyser en mer återhållsam linje. Han anser att kyrkan bör avstå från att ta ställning i frågor där det finns legitima och rimliga skillnader i politiska uppfattningar även bland troende. Han exemplifierar med skattepolitik, bidragssystem eller regler kring migration och medborgarskap.
En kyrka i spänningsfältet
Debatten blottlägger den grundläggande frågan om Svenska kyrkan i första ska vara en andlig gemenskap som alla troende – oavsett politisk hemvist – ska kunna känna sig hemma i eller om den ska stå på barrikaderna som en radikal samhällsaktör med agitatorisk politisk röst.
Svenska kyrkan har under lång tid tappat medlemmar. Det har tillskrivits den sekularisering som det svenska samhället har genomgått. Men de senaste decennierna har många som sagt upp sitt medlemskap i stället hänvisat till att man känt sig främmande inför Svenska kyrkans politiska ställningstagande i bland annat migrations- och identitetspolitiska frågor på ett sätt som man ser som tydligt vänsterorienterat.
