Trots en krisande europeisk bilindustri vägrar den svenska regeringen att backa från EU:s hårda utsläppsregler. I stället driver man på för att bibehålla miljardböter för de tillverkare som inte når upp till CO₂-kraven. Enligt uppgifter är regeringens nej i EU-kommittén Coreper redan beslutad – med Volvo Cars som trolig vinnare.

Medan majoriteten av EU:s medlemsländer sluter upp bakom ett förslag om att mildra de nya utsläppsreglerna för bilindustrin, intar Sverige en mer restriktiv hållning. EU-kommissionen har föreslagit att ge bilföretag tre års respit att uppfylla CO₂-målen – ett svar på nödropen från en bransch som plågas av höga kostnader och sjunkande efterfrågan. Men Sverige säger nej.

LÄS ÄVEN: Studie: Ökad mängd CO2 bra för miljön – gör planeten grönare

Den svenska regeringen har enligt källor internt redan kommunicerat sitt motstånd till förslaget. Beslutet väntas formellt framföras i EU:s regeringskommitté Coreper nästa vecka, inför att frågan slutgiltigt avgörs i ministerrådet den 27 maj. Det rapporterar bland annat Carup.

Den svenska regeringen har enligt källor internt redan kommunicerat sitt motstånd till förslaget. Beslutet väntas formellt framföras i EU:s regeringskommitté Coreper nästa vecka, inför att frågan slutgiltigt avgörs i ministerrådet den 27 maj.

Miljardböter som strategisk fördel

De aktuella reglerna innebär att biltillverkare som inte når de skärpta CO₂-gränserna riskerar kraftiga ekonomiska sanktioner – enligt bedömningar rör det sig om tiotals miljarder kronor i samlade böter. I praktiken har dock dessa böter också skapat en inofficiell marknad för så kallade utsläppskrediter, där tillverkare som ligger under utsläppsmålen – som svenska Volvo Cars – kan sälja överskottskrediter till andra aktörer.

LÄS ÄVEN: Forskare: Konsensus om klimatkrisen är ’skapad’

Volvo har de senaste åren satsat tungt på eldrift och laddhybrider, och är en av de få tillverkare som redan möter de nya EU-kraven. Företaget hade kalkylerat med betydande intäkter från försäljning av dessa krediter, intäkter som nu hotas om lättnaderna går igenom.

Strategiskt beslut eller särintressepolitik?

Att Sverige väljer att gå emot den samlade viljan i EU väcker frågor om huruvida miljöhänsyn är den enda drivkraften bakom beslutet. Kritiker menar att regeringens linje i praktiken gynnar enskilda svenska aktörer – främst Volvo – snarare än den bredare klimatpolitiken eller europeisk solidaritet. Samtidigt kan Sveriges hållning uppfattas som ett försök att behålla trovärdighet i miljöfrågor, efter att tidigare ha fått kritik för att bromsa andra EU-initiativ på klimatområdet.

En bransch under press

Den europeiska bilindustrin befinner sig i en omställningsfas präglad av stora investeringar i eldrift och digitalisering, samtidigt som efterfrågan på nya bilar fallit. Tysklands mäktiga bilindustri, som domineras av aktörer som Volkswagen, BMW och Mercedes-Benz, har varit särskilt drivande i kravet på lättnader.

LÄS ÄVEN: Klimatforskare: Vi borde välkomna högre CO2-nivåer

Men Sveriges nej hotar att försvåra den kompromiss som EU-kommissionen eftersträvar – och riskerar att skapa spänningar mellan medlemsländer vars industristrukturer ser mycket olika ut.