Att vara öppen med sitt politiska engagemang kan minska chanserna att få jobb i Sverige. Det visar en ny studie där över 11 000 fiktiva jobbansökningar skickades till arbetsgivare runt om i landet. Särskilt tydligt var motståndet mot sökande med koppling till Sverigedemokraterna – trots att partiet i dag är Sveriges näst största. Samtidigt pekar resultaten på att även personer som uppfattas som vänsterradikala eller aktivistiska riskerar att sorteras bort.
En ny svensk studie, publicerad i tidskriften ’Political Psychology’, visar att arbetsgivare i mindre utsträckning svarade positivt på ansökningar där den sökande uppgav politisk aktivitet. Totalt skickades 11 461 fiktiva ansökningar till arbetsgivare inom en rad olika yrken efter valet 2022.
I genomsnitt minskade sannolikheten att få ett positivt svar med omkring två procentenheter när politiskt engagemang nämndes. Det motsvarar en tydlig relativ försämring i det första steget av rekryteringsprocessen.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Särskilt hårt slag mot Sverigedemokraterna
Den mest markanta effekten gällde sökande som uppgav engagemang i Sverigedemokraterna. Enligt studien föll deras chans till positiv respons med drygt tio procentenheter jämfört med kontrollgruppen som inte uppgav någon partitillhörighet. Det var den klart största negativa effekten av samtliga partier.
Det ses som ett anmärkningsvärt resultat mot bakgrund av att SD numera är landets näst största parti och en central maktfaktor i svensk politik. Trots det tycks stigmat kring partiet leva kvar i delar av arbetslivet.
Studien pekar också på att diskrimineringen mot högersökande var starkast i områden där vänsterblocket stod starkt i valet. Det antyder att arbetsgivarnas bedömningar delvis kan färgas av den lokala politiska miljön.
Även vänsterengagemang kan straffa sig
Samtidigt är bilden bredare än bara SD. Forskarna fann även negativa effekter för flera partier på vänstersidan. Socialdemokratiskt engagemang gav en statistiskt säkerställd försämring. Även Vänsterpartiet och Miljöpartiet hade negativa tendenser.
Forskarna resonerar kring att vissa arbetsgivare kan uppfatta tydligt vänsterpolitiska kandidater som mer konfliktorienterade, ideologiskt drivna eller aktivistiska. Det kan handla om farhågor kring intern kultur, kundreaktioner eller arbetsplatsens sammanhållning.
Det innebär att både nationalistiskt och radikalt vänsterpräglat engagemang riskerar att bli belastningar i rekryteringssammanhang. Men ängsligheten är störst när det gäller att anställa personer med öppet Sverigevänliga åsikter.
Större tolerans på landsbygden
Studien visar också en geografisk skillnad. I större städer och tätorter var den politiska sorteringen tydlig, medan forskarna inte fann motsvarande effekt i landsbygdskommuner.
En möjlig förklaring är att arbetsgivare i storstäder har fler sökande att välja mellan och därför större utrymme att sålla bort kandidater utifrån subjektiva signaler. På mindre orter, där kompetensbrist ofta förekommer, kan sådana hänsyn spela mindre roll.
Risk för självcensur
Forskarna varnar för att utvecklingen kan få konsekvenser långt utanför arbetsmarknaden. Om människor upplever att politiskt engagemang försämrar karriärmöjligheterna kan färre vilja kandidera, ta uppdrag eller vara öppna med sina åsikter.
Det riskerar i förlängningen att skapa ett samhälle där politiskt deltagande kostar – och där människor lär sig att tiga för att få jobb. Det är ett samhällsklimat som tidigare förknippats endast med totalitära regimer och diktaturer.
I teorin och officiellt uppmuntras medborgare i Sverige att engagera sig demokratiskt. I praktiken tycks många arbetsgivare fortfarande föredra den politiskt osynlige kandidaten.
