Det metanreducerande fodertillskottet Bovaer, som lanserats som en ”klimatlösning” för mjölkkor, håller snabbt på att försvinna ur svensk mjölkproduktion. Efter att Norrmejerier lagt ned sin klimatmjölk Norrlogisk har nu också Gäsene mejeri – det sista öppna Bovaer-projektet i landet – avbrutit sina försök. Samtidigt kommer larm om sjuka och döda kor i Danmark, Norge pausar sin användning och trycket från både bönder och konsumenter ökar. Kvar som uttalade förespråkare står i praktiken bara Arla och Valio – men även deras planer hänger i luften.
Bovaer är ett syntetiskt fodertillskott vars aktiva substans, 3-nitrooxypropanol (3-NOP), ska hämma ett enzym i kons våm och därmed minska bildningen av metan som släpps ut i atmosfären när kon ”släpper väder”. Enligt tillverkaren DSM-Firmenich kan utsläppen från mjölkkor minska med omkring 30 procent, och ännu mer för köttdjur.
EU godkände 3-NOP som fodertillsats 2022 efter en rad studier, och medlet används nu eller planeras i ett stort antal länder. Det får däremot inte användas i ekologisk eller KRAV-certifierad produktion, eftersom reglerna där förbjuder syntetiska kemikalier i foder.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
LÄS ÄVEN: Kor kollapsar av klimatfodret Bovaer i Danmark – oron sprider sig till Sverige
Tillverkarna och flera myndigheter – däribland EU:s livsmedelssäkerhetsmyndighet EFSA – bedömer att Bovaer inte lämnar mätbara rester i mjölk eller kött och därmed är säkert för konsumenter. Det budskapet återkommer både från DSM-Firmenich och mejerijätten Arla som gått i bräschen för preparatet.
På andra sidan står växande kritik från bönder och konsumenter som menar att man inte vet tillräckligt om långtidseffekterna på djurhälsa – och som inte vill ha en kemisk produkt i foderkedjan över huvud taget. Bland mjölkbönderna kommer också vittnesmål om sjuka kor och minskad mjölkproduktion.
Gäsene stänger ned – sista svenska Bovaer-projektet avslutat
Den 24 november rapporterade Land Lantbruk att Gäsene mejeri avbryter sitt Bovaer-projekt, trots att man enligt mejeriet inte sett några negativa effekter på djurhälsa eller mjölkproduktion.
Gäsene har under drygt ett år samarbetat med Axfood och Volta Greentech i ett pilotprojekt där korna på utvalda gårdar fått fodertillskottet. Mjölken har bland annat använts till hushållsost som marknadsförts som ”klimatsmart”.
Samtidigt som projektet nu stoppats har all information om Bovaer plockats bort från Gäsene mejeris webbplats – något som uppmärksammats av den oberoende sajten Mejerikollen, som följer vilka mejerier som använder metanreducerande tillsatser.
LÄS ÄVEN: Danska bönder larmar: ”Klimatfoder gör våra kor sjuka”
Enligt Land Lantbruk har Gäsene tidigare betonat att man varken sett försämrad djurhälsa eller sänkt avkastning, utan bara den önskade effekten i form av minskade metanutsläpp. Samnytt har tidigare sökt mejeriet för en kommentar om varför man satsat på projektet, och nu igen om varför det avbryts, men Gäsene har vid båda tillfällena valt att inte återkomma.
Det är därför oklart om stoppet framför allt handlar om: försiktighetsprincipen efter larmen från Danmark och Norge, en bedömning att konsumenterna inte vill ha Bovaer-mjölk eller andra interna skäl, till exempel varumärkesprofil och ägartryck.
Klart är att Gäsene nu lämnar Bovaer, och att det följer en trend – inga andra svenska mejerier i dag driver längre öppet några liknande projekt.
Norrlogisk skrotas – klimatmjölken ett fiasko
Tidigare i november meddelade Norrmejerier att klimatmjölken Norrlogisk läggs ned efter knappt två och ett halvt år. Tidningen ATL beskriver satsningen som ”kortlivad” och konstaterar att Norrlogisk aldrig blev någon försäljningssuccé.
Norrlogisk byggde på ett paket av klimatåtgärder vid ett antal utvalda gårdar: sojafritt foder, mer klimatanpassad gödsling, grön el – och Bovaer i mineralfodret. Mjölken från dessa gårdar separerades och såldes som en egen, dyrare produkt.
I en intervju som Samnytt tidigare gjort betonade Norrmejerier att Bovaer gavs i en låg dos med ungefär ”en fjärdedels tesked per ko och dag”, att inga rester skulle kunna spåras i mjölk eller kött om doseringen följde rekommendationerna och att endast Norrlogisk innehöll mjölk från Bovaer-besättningar – inte övriga produkter.
Men nu försvinner alltså den produkten helt från butikshyllorna på Willys och Ica där den sålts. Officiellt handlar beslutet om svag efterfrågan, men det sker samtidigt som debatten kring Bovaer blir alltmer infekterad.
Mejerier väljer bort Bovaer – hänvisar till bönder och kunder
När Samnytt tidigare i år kartlade 20 mejerier och mjölkaktörer i Sverige och grannländerna stack ett mönster ut: de flesta vill inte röra Bovaer alls. Några nedslag:
Falköpings mejeri uppgav att deras mjölkleverantörer inte använder Bovaer. Vd Anders Segerström berättar att ”många frågor från konsumenter” handlat just om ifall deras mjölk är fri från tillsatsen, och att mejeriet följer utvecklingen men i dagsläget avstår.
Skånemejerier sade att ingen av deras leverantörer använder Bovaer och att inga försök är inplanerade. Man ser tillsatsen som en potentiell klimatåtgärd på kort sikt, men betonar att den aldrig kan ersätta andra, mer långsiktiga förändringar på gårdarna.
LÄS ÄVEN: Så säger mejerierna om Bovaer
Roslagsmjölk slog fast att gårdarna bakom varumärket varken har använt eller planerar att använda Bovaer.
Wapnö gårdsmejeri har gjort ett kortare test på en mindre grupp kor, men valde att inte fortsätta. Man lyfte fram att importerade mejeriprodukter kan komma från kor som fått Bovaer, och att man i kontrast till det nu vill profilera sig som ett Bovaer-fritt alternativ.
Samtidigt har bland annat danska Thise och svenska ekologiska aktörer varit tydliga med att Bovaer strider mot de ekologiska principerna, där man inte använder syntetiska fodertillsatser.
Arla och Valio fortsatt försiktigt positiva
Av de större nordiska aktörerna är det framför allt Arla och Valio som fortfarande försvarar Bovaer.
Arla har gjort pilotförsök med tillsatsen på fem svenska gårdar under första halvåret 2023 och har under längre tid testat Bovaer i Danmark, Tyskland och Storbritannien. Samnytt har tidigare intervjuat Arlas presschef Max Wallenberg, som då framhöll att djuren mådde bra, mjölken smakade som vanligt och att det praktiska fungerade – men att kostnaden gjorde en bred utrullning olönsam utan statligt stöd eller högre konsumentpriser.
I samma intervju uttryckte Arla förhoppningar om att skattebetalarna ska kliva in i form av statliga subventioner för att göra Bovaer ekonomiskt möjligt på bred front, något som också återkommit i andra branschtidningar där det också framkommit att det finns en spricka mellan Arlas Bovaer-positiva ledning och de mer negativa mjölkbönderna som formellt äger företaget
LÄS ÄVEN: Arla matar kor med metandämpande tillsats utvecklat av Bill Gates
Samtidigt har Arla mött omfattande kritik och bojkottupprop från konsumenter som inte vill köpa mjölk från kor som fått metanreducerande tillskott. Den kombinerade kritiken från mjölkbönder och konsumenter tros vara en starkt bidragande orsak till varför Bovaer nu ser ut att fasas ut mer eller mindre helt på den svenska marknaden.
I mitten av november rapporterade ATL att Arla Sverige nu inte längre planerar att ”gå i bräschen” för Bovaer och att en större utrullning sannolikt skulle kräva ett politiskt beslut – något som inte är på gång. Arla har också bekräftat att man i nuläget inte har några aktiva projekt med Bovaer på svenska gårdar, även om enskilda lantbrukare formellt sett kan använda produkten på eget initiativ.
I Finland använder Valio Bovaer på ett begränsat antal gårdar, ”några tiotal” av totalt över 3 400, enligt bolagets klimatansvarige. Även där är tillsatsen utesluten inom ekologisk produktion, och debatten kring säkerhet och transparens har tagit fart efter uppmaningar till bojkott på sociala medier.
Danmark: sjuka och döda kor efter lagkrav
Bakgrunden till den nu accelererande reträtten från Bovaer i Norden står framför allt att hitta i Danmark. Sedan den 1 oktober 2025 är danska mjölkgårdar med fler än 50 kor skyldiga att använda Bovaer minst 80 dagar om året, som en del av landets klimatpolitik.
Inom bara några veckor började emellertid rapporter komma in om minskat foderintag, kraftigt sänkt mjölkproduktion, feber, diarré och andra mag- och ämnesomsättningsproblem och i vissa fall kor som kollapsade eller dog.
Danska producentorganisationer uppger att de fått in klagomål från ett stort antal mjölkgårdar. Samtidigt betonar både tillverkaren DSM-Firmenich och danska myndigheter att det ännu inte är vetenskapligt fastslaget att det är just Bovaer som orsakat problemen – andra faktorer i foder och management kan också spela in, menar man
En dansk enkät som refereras av både fackpress och Samnytts rapportering visar dock att en majoritet av de gårdar som svarat upplevt sänkt aptit och mjölkproduktion efter införandet. Danska myndigheter har därför satt i gång en särskild utredning tillsammans med forskare för att klarlägga sambanden.
Norge pausar – ”sätter ned foten” i väntan på mer kunskap
Larmen från Danmark har fått direkta konsekvenser i Norge. Den norska mejerikooperationen Norsk melkeråvare, som bland annat levererar till Tine, har beslutat att pausa all användning av Bovaer i ordinarie besättningar i på väntan på mer kunskap om de danska fallen.
Beslutet fattades i samråd med forskare inom det nationella projektet MetanHUB, som sedan 2024 haft statliga medel för att forska på metanreducerande foder.
I presstexter betonar Norsk melkeråvare att man hittills inte sett några dokumenterade negativa effekter i Norge, där närmare 70 mjölkgårdar deltagit i försöken – men att man väljer att ”ta en fot i bakken” av försiktighetsskäl.
Norska medier rapporterar samtidigt om politiskt tryck mot den plan som innebär ett kommande påbud om metanreducerande tillskott från 2027. Flera norska bönder varnar för att djurvälfärden riskerar att offras i jakten på snabba klimatresultat.
Konsumentoro och ifrågasatt forskning
Motståndet mot Bovaer handlar inte bara om djurhälsa – utan också om förtroende. På sociala medier och i alternativ- och lantbrukspress återkommer frågor om vad som händer när man ”manipulerar” kornas matsmältning med en kemisk molekyl, hur väl långtidseffekterna på djurhälsa verkligen är studerade under praktiska gårdsförhållanden och hur oberoende säkerhetsstudierna är, när tillverkaren själv betalar en stor del av forskningen.
LÄS ÄVEN: Producent betalade för studie som visar att kontroversiell klimat-kemikalie till mjölkkor är säker
Samtidigt pekar myndigheter och etablerade forskare på att just detta är standardprocedur för alla veterinärmedicinska produkter och fodertillskott: företaget måste finansiera de omfattande studierna, som sedan granskas av oberoende expertpaneler innan godkännande.
I praktiken har debatten därför blivit en större principfråga om hur mycket man ska lita på klimat- och livsmedelspolitik som i hög grad drivs fram via tekniska lösningar från globala kemiföretag – och hur mycket utrymme som finns kvar för försiktighetsprincip, djurvälfärd och konsumentinflytande.
På väg bort från Sverige – och Norden
När både Norrmejeriers Norrlogisk och Gäsene-projektet nu är nedlagda finns det i praktiken inga öppna, större svenska satsningar på Bovaer kvar. Arla har stoppat sina tester i Storbritannien, har inga pågående projekt i Sverige och säger sig inte vilja driva frågan utan politisk uppbackning. Valios försök är begränsade till ett fåtal gårdar i Finland.
Formellt är Bovaer fortfarande godkänt och kan köpas och användas av enskilda konventionella mjölkproducenter, så länge doseringen följer EU-reglerna. Men sammanvägt pekar flera faktorer i samma riktning:
Larmen från Danmark har skapat osäkerhet och utredningar, Norge har tryckt på pausknappen av försiktighetsskäl, mejerier i Sverige vittnar om konsumentoro, bojkottupprop och låg efterfrågan på klimatmjölk, producenter vittnar om att ekonomin inte går ihop utan subventioner eller prispåslag och ekologiska och KRAV-certifierade producenter får inte använda medlet alls.
Tillsammans gör det att Bovaer, som för bara något år sedan framställdes som framtidens klimatlösning på många håll, nu befinner sig i ett läge där produkten är på något som närmar sig full reträtt i Sverige.
Om det stannar vid en paus – eller om Bovaer i praktiken är på väg bort från den svenska mjölkmarknaden – avgörs sannolikt av två saker: vad de pågående danska och norska utredningarna kommer fram till, och hur mycket svenska konsumenter och bönder är beredda att acceptera i klimatpolitikens namn.
LÄS ÄVEN: Minskad matproduktion och ”grön omställning” – är det butikernas fel att matpriserna skenar?
