Regeringsförhandlingar har pågått i Finland sedan den 2 maj. På fredagen presenterades till sist hur den nya regeringen kommer att se ut.

Det var Samlingspartiets ledare Petteri Orpo som efter valet fick uppdraget att försöka bilda en ny regering. I förhandlingarna som nu efter sju veckor är i hamn bjöds Sannfinländarna, Svenska folkpartiet och Kristdemokraterna, in att delta.

Det är ett omfattande regeringsprogram med 18 olika delar fördelat på åtta politikområden som förhandlats fram under devisen “Ett starkt och engagerat Finland”. Bland annat aviseras stora migrationspolitiska förändringar i restriktiv riktning.

Dessa skrivningar stötte på patrull inom Svenska folkpartiet som vill se mer av en svensk invandringspolitik i Finland. Beslutet att ändå gå med i regeringen var inte enhälligt men en majoritet sade ja.

Migrationspolitiskt “paradigmskifte”

Ge bort Samnytt PLUS i julklapp! 🎄🎅

Överraska någon med en prenumeration på Samnytt Plus. Den perfekta julklappen för den som värdesätter ocensurerad journalistik.
Ge bort en prenumeration

Sannfinländarna gick kraftigt framåt i valet och får hela sju ministerposter i den nya regeringen, varav flera av de tyngsta. Partiets ordförande Riikka Purra talade på fredagen om “ett paradigmskifte” i invandringspolitiken med stramare asylpolitik, tidsbestämda uppehållstillstånd med hårdare villkor och obligatoriska krav på integration för att få stanna.

Finland har länge bedrivit en avsevärt mer ansvarsfull migrationspolitik jämfört med Sverige. Men nu skärps den alltså ytterligare. I valrörelsen hölls Sverige upp som skräckexempel av Sannfinländarna.

Mjukare klimatpolitik

Även klimatpolitiken ska enligt Purra bli mindre vänsterinriktad. Inga åtgärder ska exempelvis genomföras som drabbar medborgarna hårt i form av höga priser på varor och tjänster.

Åtstramningar blir det även i biståndspolitiken. Nytt är att länder som ställer sig bakom Rysslands anfallskrig mot Ukraina diskvalificerar sig för finskt bistånd. Omvänt allokeras stora summor av biståndet om så att Ukraina under kommande mandatperiod blir största enskilda biståndsmottagare.

LÄS ÄVEN: Högerseger i finska valet – Sannfinländarna näst störst

Offentliga ekonomin ska stärkas

Den offentliga ekonomin ska stärka med motsvarande 60 miljarder kronor varav cirka 40 ska utgöras av nedskärningar i de offentliga utgifterna. Samtidigt ska ungefär lika mycket skattepengar styras om till viktiga infrastrultursprojekt.

Arbetsmarknadspolitiskt sätter den nya regeringen ett mål på att under mandatperioden få ytterligare 100 000 i arbete. Som en del av det görs en översyn av de ekonomiska bidragen.

Så här fördelas ministerposterna

Den nya regeringen kommer att ha 19 ministrar. Regeringsbildande Samlingspartiet får 8 av dessa, Sannfinländarna 7, Svenska folkpartiet 2,5 och Kristdemokraterna 1,5.

Samlingspartiet kniper posterna som statsminister, kommun- och regionminister, utrikesminister, minister för social trygghet, försvarsminister, arbetsminister, kultur- och forskningsminister samt klimat- och miljöminister.

Sannfinländarna får får posterna finansminister, utrikeshandels- och utvecklingsminister, social- och hälsovårdsminister, näringsminister, justitieminister, inrikesminister och kommunikationsminister.

Svenska folkpartiet får posterna undervisningsminister (inklusive nordiska frågor), Europa- och ägarstyrningsminister samt motions- idrotts- och ungdomsminister under mandatperiodens första hälft.

Kristdemokraterna får posterna jord- och skogsbruksminister samt motions-, idrotts- och ungdomsminister under mandatperiodens andra hälft.

LÄS ÄVEN: Sverige skräckexempel i finsk valkampanj