I höstas klubbades, som en del av Tidöavtalets migrationspolitiska ”paradigmskifte”, en lagändring som skulle innebär att fler kriminella migranter dömdes till utvisning. En genomgång visar emellertid att effekten blivit den motsatta.

Det är UNT som sammanställt siffror över hur många utvisningsdomar som avkunnades under 2021 jämfört med 2022. Den nya lagändringen borde, även om den inte varit i kraft hela året, ha gett en ökning av det totala antalet fall. I stället blev siffran avsevärt lägre.

2021 dömdes 453 kriminella migranter till utvisning. 2022 sjönk siffran, tvärtemot vad som förväntades, till endast 407 utvisningsdomar.

Ifrågasätts av Åklagarmyndigheten

Vad det beror på är inte klarlagt. En teori är att färre migranter begått utvisningsgrundande brott under 2022.

En annan, som framför av Liselott Herschend vid Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum, är att domstolarna varit senfärdiga med att implementera och börja tillämpa lagändringen. Om så är fallet finns enligt Herschend indikationer på att det är avsiktligt:

– Åklagarna och domstolarna ska ha hunnit sätta sig in i och ta till sig de nya reglerna, säger hon i en kommentar till media.

Bara en halv procent utvisas

UNT:s kartläggning visar också att domstolarna bara dömde till utvisning i en halv procent av de fall där ett sådant beslut var möjligt. Den möjligheten har efter lagändringen utvidgats genom att brott med ett straffvärde på 6 månaders fängelse nu kvalificerar sig för utvisning. Tidigare krävdes frihetsberövande påföljder på minst 12 månader för att få döma till utvisning

Målsättningen för Tidöregeringen är att utvisning ska vara regel, inte undantag, när en person utan svenskt medborgarskap begår brott i landet. Men dit är det ännu långt.