I den internationella så kallade cum-ex-härvan som nyligen rullats upp framkommer att svenska Skatteverket under 2015 betalade ut 64 miljoner kronor till inblandade bedragare. På myndigheten anser man dock inte att det är värt besväret att försöka få tillbaka pengarna.

Det handlar om bolag som riktat krav till Skattemyndigheten om att få påstått inbetalda skattepengar återbetalda med hänvisning till genomförda aktieutdelningar. På grund av bristande rutiner och kontroller fatta myndigheten beslut om att mångmiljonbeloppen skulle betalas ut.

Skatteverkets jurist, Ulrika Vretendahl, uppger att myndigheten inte kommer att göra några ansträngningar för att rädda tillbaka något av skattebetalarnas pengar. Det är problematiskt juridiskt, menar hon, eftersom myndigheten har fattat beslut om utbetalningarna. Det saknas lagliga verktyg för att begära pengarna tillbaka.

– Vi har förmodligen inga omprövningsmöjligheter, säger Ulrika Vretendahl.

Ny lagstiftning om skatt på aktieutdelning uppges vara på gång som eventuellt kan hindra utflödet av miljonbelopp av skattebetalarnas pengar från Skatteverket till bedragare.

Cum-ex-affärer är en form av korttidshandel med aktier som sker på eller i anslutning till dagen för utdelning. Bedragare i utlandet får det att se ut som att de äger en aktie en viss dag och därför har rätt att få tillbaka skatt på denna utdelning genom att de är skattskrivna i ett annat land, oftast ett så kallat skatteparadis. Det är vanligt att förfalskade dokument bifogas för att styrka de falska kraven.

Det är oklart varför Skatteverket inte haft rutiner och kontroller som kunde ha stoppat bedrägerierna. Även efter att den internationella härvan började rullas upp och blev allmänt känd har den svenska myndigheten enligt uppgift underlåtit att granska sina ärenden för att upptäcka vilka som kan ha varit bedrägerier.

Först nu har verket börjat inventera saken. Men samtidigt säger man alltså att man inte tror att det går att begära tillbaka de skattepengar man handskats vårdslöst med och därför inte anser det lönt att försöka.

Ulrika Vretendahl uppger dock att Skatteverket nu inleder ett samarbete med sina motsvarigheter i andra europeiska länder för att förhoppningsvis förhindra liknande bedrägerier i framtiden.

– Det visar att det finns ett problem som vi har gemensamt, säger hon.