Den 32 åriga småbarnsmamman Rundik i Västerås hade under en längre period svår huvudvärk och återkommande kräkningar under hösten 2020. Det visade sig vara en tumör i lillhjärnan som upptäcktes först efter veckor av lidande.
Rundik sökte vård flera gånger för sin svåra huvudvärk och sina kräkningar men skickades varje gång hem igen. Enligt vårdpersonalen var det bara sviter efter covid och ordinationen löd att äta Alvedon.
Men symptomen fortsatte. På nyårsafton 2020 kände Rundik en otrolig tröttnad och slitenhet några timmar innan tolvslaget.
– Jag somnade redan vid klockan 21. Jag var helt utmattad.
Efter det skulle hon inte vakna igen förrän nästan två veckor senare. På inrådan av Rundiks svärmor som arbetar som undersköterska skjutsande maken Sorin in den medvetslösa hustrun till sjukhus.
Hade stor hjärntumör
Rundik fick genomgå en MR-röntgen där en hjärntumör konstaterades. Hon fördes därefter med ambulans i ilfart till Uppsala för att genomgå operation.
Först den 13 januari vaknade Rundik upp på Akademiska sjukhuset efter att ha fått en stor tumör i lillhjärnan bortopererad.
– Kirurgen sa att de inte hade kunnat operera mig om jag hade kommit in en dag senare. Då hade det varit för sent, berättar Rundik.
Mådde dåligt efter operationen
De kommande helgerna efter operationen blev Rundiks välmående allt sämre. Hon kunde knappt äta, humöret och den före detta pigga Rundik blev allt mer låg till sinnes.
– I januari fanns hon inte kvar. Hon varken åt, drack eller kunde öppna ögonen. Jag fick känna på henne varje dag om hon hade puls, så illa var det, säger Sorin till VLT, som tidigare rapporterat om fallet.
Dottern fick också lida av situationen
Även parets treåriga dotter Donna-Julia påverkades av situationen och blev allt mer “mammig” i sitt beteende. Föräldrarna berättar också att dottern drömt mardrömmar om situationen.
Kritisk mot läkarna
Ett drygt år har passerat och Rundik är fortfarande sjukskriven på heltid.
– Jag har två omgångar cellgifter kvar. Jag längtar tillbaka till jobbet men min läkare har sagt att jag inte får börja arbeta för tidigt eftersom jag riskerar att trötta ut mig, säger hon.
Rundik berättar även att hon är mycket kritisk till läkarna på Västerås sjukhus för hur de “gång på gång” skickade hem henne.
– Jag önskar att jag kunde förstå varför man gör så med en person som hela tiden har samma symtom. Men det är obegripligt.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Samnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet. Klicka här för att läsa våra kommentarsregler.