SR:s och Migrationsverkets falska bebisutvisning blev valkampanj mot Tidöregeringen

När uppgifter spreds om att Migrationsverket beslutat att utvisa en åtta månader gammal bebis väckte det starka reaktioner och blev snabbt ett exempel i debatten om Sveriges stramare migrationspolitik. Men bakom rubrikerna finns ett mer komplext ärende. Enligt både politiker och interna uppgifter på myndigheten saknade beslutet praktisk betydelse – och hade kunnat hanteras på ett annat sätt. Samtidigt medger Sveriges radio till Samnytt att rapporteringen kunde ha formulerats annorlunda.

Fallet gäller ett barn vars föräldrar befinner sig i Sverige genom så kallat spårbyte – det vill säga att en tidigare asylansökan ersatts med arbetstillstånd. Efter lagändringar som begränsat möjligheterna till anhöriginvandring i sådana fall ansökte familjen om uppehållstillstånd för barnet.

Migrationsverket avslog ansökan och fattade samtidigt ett beslut om utvisning.

LÄS ÄVEN: SR sprider desinformation om bebis-utvisning

Bakgrunden till familjens situation sträcker sig flera år tillbaka. Barnets mamma, Masoumeh Ghorbani, ansökte första gången om uppehållstillstånd 2019 men fick avslag 2020.

Beslutet fastställdes därefter i samtliga instanser – först av Migrationsverket, sedan av migrationsdomstolen och slutligen av Migrationsöverdomstolen. Ett sådant lagakraftvunnet avslag innebär normalt att personen ska lämna Sverige.

Genom nya ansökningar och ett senare spårbyte till arbete har hennes vistelse i landet i stället kommit att förlängas i flera steg. I dag har hon ett tidsbegränsat arbetstillstånd som gäller fram till oktober.

Barnets far, Mehrad Alidousts – förekommer i folkbokföringen som Hassan Alidoust – har en liknande ärendehistorik. Han beviljades först uppehållstillstånd 2019, men fick senare sitt tillstånd återkallat och ett utvisningsbeslut fastställt efter prövning i domstol och efter att Migrationsöverdomstolen inte meddelat prövningstillstånd.

LÄS ÄVEN: Professor lämnar Migrationsverkets etiska råd – protest mot Tidöregeringens utvisningar

Därefter lämnade han in nya ansökningar och beviljades åter tidsbegränsade uppehållstillstånd. I dag har han ett arbetstillstånd som gäller till oktober 2026. Även hans vistelse i Sverige har därmed förlängts stegvis genom nya ansökningar efter ett tidigare lagakraftvunnet avslag.

Uppgifterna om beslutet kring bebisen fick snabbt stor spridning efter rapportering i Sveriges Radio och följdes av rubriker i flera medier om att en åtta månader gammal bebis skulle utvisas.

Jag kan hålla med om att man hade kunnat formulera det här på ett annat sätt i rubrik, eftersom beslutet inte kommer att verkställas genom att det är överklagat.

Helena Björk, journalist Sveriges radio

Fallet kom att användas som ett konkret exempel på konsekvenserna av den migrationspolitiska omläggning som genomförts inom ramen för Tidöavtalet. Reaktionerna blev starka – även från politiskt håll.

Fallet kom snabbt att användas som ett konkret exempel på konsekvenserna av den migrationspolitiska omläggning som genomförts inom ramen för Tidöavtalet. Reaktionerna blev starka, även från politiskt håll.

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch kommenterade ärendet i sociala medier och signalerade att lagstiftningen borde ses över – något hon alltså gjorde innan hela ärendets bakgrund och rättsliga förutsättningar klargjorts.

LÄS ÄVEN: Migrationsverkets insida: Klaner, svenskar i minoritet och tystnadskultur

Men samtidigt är beslutet överklagat till migrationsdomstol och därmed inte verkställbart. Dessutom väntas modern inom fyra till fem månader få sitt arbetstillstånd omprövat, något som i så fall förändrar barnets rättsliga situation.

Tidigare kritik mot tillämpning och konsekvensfall

Samnytt har tidigare rapporterat om interna uppgifter från Migrationsverket som beskriver en myndighetskultur där delar av organisationen uppfattar Tidöregeringens omläggning av migrationspolitiken som problematisk.

Vittnesmål har pekat på spänningar mellan politiska beslut och hur dessa omsätts i praktiken, liksom på en oro för hur enskilda ärenden kan få betydelse långt utanför den enskilda handläggningen.

LÄS ÄVEN: Röster från Migrationsverket: ”Det är inte bara korruption – det är grov brottslighet”

Mot den bakgrunden har det aktuella fallet fått särskild tyngd. Ett formellt utvisningsbeslut – som enligt både politiker och interna röster saknade praktisk innebörd och dessutom var överklagat – kom snabbt att bli ett medialt symbolfall.

”Verkningslöst beslut”

Samnytt har kontaktat Sverigedemokraternas migrationspolitiske talesperson Ludvig Aspling, som menar att den avgörande kontexten saknats i rapporteringen.

Flera medier har framställt det som att en bebis ska utvisas ensam. Hur anser du att rapporteringen från Sveriges radio har påverkat bilden av regeringens migrationspolitik?

– Den är missvisande. Det är märkligt, med tanke på att SR och Public service har ett uppdrag att hålla folk informerade, och här gör de ju egentligen precis tvärt om. Han fortsätter:

– Jag har egentligen inget problem med att de rapporterar om det här beslutet. Men det som saknas är ju följdfrågor: kommer beslutet att verkställas? Och då är ju svaret nej, det kommer det inte. Och vidare, kommer barnet kunna få ett uppehållstillstånd när mamman får ett förnyat, då är svaret ja. Aspling går vidare:

– Det är den avgörande kontexten som saknas i rapporteringen. Hade man ställt de frågorna så hade det inte blivit någon story av det hela.

LÄS ÄVEN: Public service pekas ut som det största hotet mot Sveriges demokrati

Det är katastrof, såklart. Det är riktigt illa. Människorna som jobbar där har ingen respekt för institutionen eller för journalistyrket. Det ser väldigt dåligt ut. Och även om de inte ljuger rakt ut så är det ”lying by omission”, lögn genom utelämnande. Det är precis det de håller på med.

Ludvig Aspling (SD), om Public service rapportering om den utvisade bebisen

Våra källor på Migrationsverket har ju sagt att det finns aktivistiska krafter i myndigheten. Kan det har spelat in här, att man på detta sätt försöker visa hur omänsklig Tidöregeringens politik har blivit?

– Ja, det kan finnas en sådan aspekt i det hela. Migrationsverket har ju rätt i att grunden för uppehållstillstånd för anhöriga till ”spårbytare” är borta, så långt har de ju rätt. Han fortsätter:

– Men, det finns ju andra regler som man skulle kunna följa i beslut och det mest naturliga i denna situation hade ju varit att inte fatta något beslut alls, att man hade väntat tills mamman hade fått ett nytt beslut, om fem månader. Han går vidare:

– Det hade ju varit det normala. Det finns en mycket stor risk att Migrationsverket får bassning i det här ärendet genom Migrationsdomstolen.

LÄS ÄVEN: Samnytts avslöjanden om Migrationsverket pressar regeringen

Mot bakgrund av Sveriges radios rubriksättning och rapportering, ser du att det finns en risk att dessa myndigheter och institutioner har samkört ett narrativ för att driva opinion nu i valåret?

– Det kan nog ha skett naturligt att media har snappat upp detta beslut och det behöver inte ligga något konspiratoriskt i det. Däremot att det finns människor som fattar absurda beslut, för att skapa en medial uppmärksamhet, det kan nog finnas en sådan aspekt i det. Aspling fortsätter:

– Det är många som påpekat att det här beslutet är felaktigt.

Aspling understryker samtidigt att de regeländringar som regeringen genomför får tydlig och märkbar effekt, även i en myndighet som Migrationsverket.

LÄS ÄVEN: Sköt klasskompis i huvudet – lyftes fram som exempel på lyckad integration av Sveriges radio

Som exempel på hur de nya reglerna fått genomslag lyfter Ludvig Aspling situationen för de så kallade spårbytarna – personer som tidigare sökt asyl men i stället fått arbetstillstånd.

När möjligheten till spårbyte begränsades försvann samtidigt grunden för många att förlänga sina tillstånd. Enligt Aspling har detta redan fått tydliga konsekvenser i praktiken, med ett stort antal personer som tvingats lämna Sverige när deras tillstånd löpt ut.

Samtidigt har han låtit granska om Migrationsverket i stället börjat använda andra bestämmelser för att ge dessa personer nya prövningar – något som enligt honom inte har ökat.

LÄS ÄVEN: SVT:s kampanj när latinamerikan utvisas efter 20 år

Det, menar han, tyder på att myndigheten i huvudsak följer de politiska förändringarna och att problemen i enskilda uppmärksammade fall därför inte bör tolkas som ett generellt motstånd mot den nya migrationspolitiken. Han tillägger:

– Jag vet ju sedan tidigare att det finns många på Migrationsverket som ser som sin uppgift att hjälpa människor att få stanna i Sverige. Sen finns det ju korruption vid sidan av det. I den delen är det ju ingenting nytt och jag tror inte att den delen har blivit värre.

Hur skulle du kort beskriva rapporteringen från Sveriges radio i det här fallet?

– Det är medveten desinformation, det kan man absolut säga.

Vad säger det om Public service och deras uppdrag, menar du?

– Det är katastrof, såklart. Det är riktigt illa. Människorna som jobbar där har ingen respekt för institutionen eller för journalistyrket. Det ser väldigt dåligt ut. Han avslutar:

– Och även om de inte ljuger rakt ut så är det ”lying by omission”, lögn genom utelämnande. Det är precis det de håller på med.

LÄS ÄVEN: SR-profilen Helene Bergman: ”Det är inte jag som lämnat demokratin – det är Public service som har gjort det”

Källa: ”Man hade kunnat vänta”

Även en källa inom Migrationsverket uppger för Samnytt att handläggningen kunde ha gjorts annorlunda.

Enligt källan hade ett mer naturligt förfarande varit att avvakta moderns kommande prövning av arbetstillståndet, i stället för att fatta ett separat beslut för barnet nu.

– Man hade kunnat vänta tills man visste om mamman får förlängt. Det hade varit ett rimligare sätt att hantera situationen, säger källan.

LÄS ÄVEN: Migrationsverkets insida: ”Tidöregeringen är fienden”

Om situationen ändå skulle kvarstå hade bestämmelsen om särskilt ömmande omständigheter kunnat bli aktuell.

Källan understryker samtidigt att barnet aldrig skulle separeras från sina föräldrar och att någon faktisk utvisning i praktiken inte är aktuell.

Sveriges radio medger: Kunde ha formulerats annorlunda

Samnytt får kontakt med journalisten Helena Björk på Sveriges radio, som står bakom artikeln ”Åtta månader gamla Emanuel ska utvisas till Iran”.

Hon säger att rapporteringen utgick från det formella beslut som Migrationsverket fattat.

Jag tycker att du har en poäng i det – det är snårigt eftersom det handlar om flera instanser. Och Migrationsverkets tanke om hur utvisningen ska gå till i praktiken är ju att föräldrarna förväntas följa med, eftersom de inte är i Sverige på grund av skyddsskäl, utan för att de har arbetstillstånd.

Helena Björk, journalist Sveriges radio

Anser du i efterhand att formuleringen att en bebis ska utvisas var en korrekt och proportionerlig beskrivning av den faktiska rättsliga situationen?

– Det finns olika teknikaliteter i ärendet, men Migrationsverket har skrivit ett beslut där det står att den här bebisen har fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd, sedan beskriver de hur en utvisning går till, att det ska ske inom fyra veckor från att beslutet har trätt i kraft. Hon fortsätter:

– Så läser man Migrationsverkets beslut så är det ju det de skriver. Sen har ju familjen överklagat till Migrationsdomstolen och det betyder ju då att det beslut som nu tagits kommer att prövas i nästa instans. Men det kan jag absolut hålla med om – det hade man kunnat formulera på ett annat sätt.

Har ni i detta fall kontrollerat om scenariot ni beskrev – att barnet skulle utvisas – faktiskt var ett realistiskt utfall, eller om andra utgångar var mer sannolika, till exempel särskilt ömmande skäl?

– I fredags i Studio Ett, Ekot, så var Migrationsverkets presschef med och svarade på frågor. Där menade han att det inte fanns synnerligen ömmande skäl i det här fallet. Och det var även det jag kunde utläsa av beslutet, när jag läste det. Björk går vidare:

– Men för att svara mer utförligt på din tidigare fråga. Jag kan hålla med om att man hade kunnat formulera det här på ett annat sätt i rubrik, eftersom beslutet inte kommer att verkställas genom att det är överklagat.

LÄS ÄVEN: SVT granskar Tidöregeringen – asylaktivist kallas ”expert” och sågar utvisningar

Har ni haft någon intern diskussion på Public service angående den risk som finns, att den här rapporteringen skulle skapa en förenklad och dramatiserad bild av ett komplext familje- och tillståndsärende?

– När det gäller en större diskussion och sådant, vill jag nog hänvisa dig till någon på min redaktion som har ett mer övergripande ansvar.

LÄS ÄVEN: Sveriges radio förklarar: Därför påstod vi att afghanske våldtäktsmannen är från Skövde

Står du fast vid att det var korrekt att skriva så här?

– Jag svarade dig nyss på den frågan och jag tycker att du har en poäng i det – det är snårigt eftersom det handlar om flera instanser. Och Migrationsverkets tanke om hur utvisningen ska gå till i praktiken är ju att föräldrarna förväntas följa med, eftersom de inte är i Sverige på grund av skyddsskäl, utan för att de har arbetstillstånd. Hon avslutar:

– En viktig diskussion som du tar upp, tycker jag, är vilken rubrik man väljer då, baserat på det första beslutet eller det senare ännu inte fattade beslutet. Det är väl en bra fråga att ta upp.

När enskilda fall blir symboler

Fallet illustrerar den spänning som kan uppstå mellan formella myndighetsbeslut, den faktiska rättsprocessen och hur enskilda ärenden presenteras i offentligheten.

Ett beslut som enligt flera bedömare saknar praktisk betydelse har samtidigt fått stort genomslag och blivit ett återkommande exempel i debatten om konsekvenserna av den nya migrationspolitiken.

Frågan är om det rör sig om ett enskilt fall – eller om liknande ärenden framöver kommer att spela en större roll i hur reformerna uppfattas.

LÄS ÄVEN: Migrationsverket vägrar svara Samnytt – avfärdar personalens vittnesmål och nekar intervju