Enligt Folkhälsomyndigheten är dagens livsmedelskonsumtion inte hållbar för hälsa, miljö och klimat. På uppdrag av regeringen föreslår Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket därför nationella mål och insatsområden till stöd för folkhälso- och hållbarhetsarbetet i myndigheter, regioner, kommuner och näringsliv.

Folkhälsomyndigheten menar att mat är grundläggande för vårt fysiska, psykiska och sociala välbefinnande men att svenska folkets nuvarande matvanor ökar risken för sjukdomar som diabetes, fetma, hjärt- kärlsjukdom och olika cancerformer.

Man anser att en stor del av befolkningen konsumerar för lite fullkorn, grönsaker och baljväxter och för mycket salt, charkprodukter, kött och livsmedel som innehåller mycket socker och fett men lite näring. Samtidigt konstaterar man att livsmedelskonsumtionen ser olika ut i befolkningen, vilket leder till skillnader i matrelaterad ohälsa mellan grupper i samhället.

LÄS ÄVEN: Matpriserna vänder uppåt igen

Nuvarande livsmedelskonsumtion påstås inte heller vara hållbar för miljö och klimat, och konsumtionen av mat uppges stå för cirka en femtedel av de svenska konsumtionsbaserade växthusgasutsläppen.

– Ungefär 14 000 dödsfall per år kan kopplas till vad vi äter, vilket motsvarar 15 procent av samtliga dödsfall i Sverige. Ur såväl ett samhälls- som individperspektiv finns stora vinster med mer hälsosam och hållbar livsmedelskonsumtion. Att äta hälsosamt går ofta hand i hand med det som är hållbart för miljön och klimatet, säger Folkhälsomyndighetens generaldirektör Karin Tegmark Wisell.

Mindre kött

På uppdrag av regeringen har Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket nu tagit fram förslag på nationella mål med indikatorer och insatsområden. Totalt har man listat sex delmål med de viktigaste förändringarna på befolkningsnivå som behöver ske fram till år 2035:

Konsumtionen av baljväxter, grönsaker, rotfrukter, frukt och bär har ökat med 50 procent

Konsumtionen av fullkorn har ökat med 100 procent

Konsumtionen av fisk och skaldjur har ökat med 20 procent

LÄS ÄVEN: Kriminella får bättre mat än skolbarn

Konsumtionen av energitäta och/eller näringsfattiga livsmedel har minskat med 50 procent

Konsumtionen av kött har minskat med 30 procent

Konsumtionen av salt har minskat med 20 procent

– Vi ser att det är möjligt att förändra livsmedelskonsumtionen. Jag hoppas att våra förslag med nationella mål och tydliga delmål kan samla aktörer och vara vägledande för dem som jobbar med folkhälso- och hållbarhetsfrågor i kommuner, regioner och näringsliv. Därför föreslår vi att målen antas och följs upp löpande för en bättre folkhälsa i framtiden, säger Livsmedelsverkets generaldirektör Annica Sohlström.