En ökning av markens organiska kol sägs vara viktig för att motverka den så kallade klimatförändringen. Enligt en studie från Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, skiljer sig mängden markkol åt beroende på produktion och kolförrådet i jordbruksmarken är störst på mjölkgårdar.

Då det finns mer kol i marken än i vegetationen och atmosfären tillsammans kan olika odlingsåtgärder som höjer kolförrådet i marken fungera som en effektiv kolsänka och minska mängden koldioxid i luften.

LÄS ÄVEN: SVT: Klimatförändringar i Norrland fara för dagisbarn – hålls inne

Studien från SLU visar att det är stora skillnader i kolinlagringen i jordbruksmark beroende på vad som lantbruken producerar. Efter att ha tagit jordprover hos gårdar med mjölkproduktion, nötuppfödning, spannmålsodling och grisproduktion kan man konstatera att kolhalten ökar på alla gårdstyper i genomsnitt men att den är allra störst på mjölkgårdar.

– Uppgången var signifikant under de senaste tio åren, sa Katharina Meurer, forskare vid SLU, vid ett föredrag på Uddevallakonferensen i januari.

Minskat klimatavtryck

Det ska enligt studien framför allt vara vallodlingen som gör att gårdar med idisslare har ett större kolförråd. Man slår också fast att markkolförrådet i landet är störst i södra och västra Götaland, där det också finns flest idisslare.

Ytterligare en slutsats handlar om den svenska mjölkproduktionens klimatpåverkan där man ser att utsläppen per kilo mjölk skulle minska om kolförändringarna över den utvärderade tioårsperioden skulle tas i beräkningarna.

LÄS ÄVEN: Elkrisen: Elsa Widding kräver krafttag – vill pausa klimatmålen

Dagens system för att beräkna utsläppen från mjölken brister i att ta hänsyn till förändringarna i markkol över tid menar man. Tar man med markkolet som lagras in under perioden så minskade klimatavtrycket med 17 procent, konstaterar Katharina Meurer.