Enligt en ny undersökning från norska Institutt for samfunnsforsking är forskare, och i synnerhet samhällsvetare och humanister, mycket mer vänstervridna än befolkningen i stort. Kritiker menar att den skeva fördelningen kan påverka forskningen och förtroendet för den.

Institutets studie syftar till att undersöka politisk åsiktsmångfald och yttrandefrihet inom den akademiska världen. Undersökningen presenteras i boken Ytringsfrihet i en ny offentlighet som lanserades på måndagen. Den bygger på både en undersökning bland forskare i Norge och djupintervjuer.

Bakom studien står Johannes Due Enstad vid Institutt for samfunnsforsking.

– Jag tror att det vore en fördel om samhällsvetare, humanister och de som forskar om människans existens speglar samhället – inte bara när det gäller kön och etnicitet, utan även vad gäller politisk ideologi. Det kommer att bidra till att stärka förtroendet för den här typen av forskning, säger han till Khrono.

LÄS ÄVEN: Ny rapport: SVT och SR fälls uteslutande för vänsterliberala vinklingar i politiska ämnen

Studien visar bland annat att medan en majoritet av befolkningen 2017 röstade på några av de fem mitten- eller högerpartierna, var det mindre än en femtedel av samhällsvetarna och humanisterna som gjorde samma sak.

Samtidigt lade forskare sina röster på vänsterpartierna i långt högre grad än befolkningen i övrigt, och ytterst få forskare röstar på konservativa Fremskrittspartiet.

Positiva till invandring

På frågan om man bör göra det lättare för invandring till Norge svarar 22 procent av befolkningen att de håller med, 46 procent håller inte med. Bland samhällsvetarna är förhållandet det motsatta – 46 procent håller med och 17 procent inte. Bland humanisterna håller 57 procent med.

– Det här är inte förvånande för oss som varit en del av den här sociala miljön över tid. Men det är intressant att få siffror på det, säger Enstad.

Anledningen till den stora skillnaden vet man dock inte och har heller inte försökt ta reda på i just denna studie, men Enstad hoppas på att den kan inspirera till framtida forskning om skälen.

Förbisett problem

Torkel Brekke är professor i kulturell och religiös mångfald och arbetar på tankesmedjan Civita. Han placerar sig inte på vänsterkanten politiskt och tycker att det är problematiskt att så många forskare gör just det.

– Bilden som framträder i den här studien är nog helt korrekt. Det här är ett viktigt problem som vi inom akademin till stor del har kringgått eller inte pratat om, säger han.

LÄS ÄVEN: Ny studie: Alltjämt kraftig slagsida åt vänster hos svenska journalister

Brekke tror att många av de forskare som känner sig hemma på vänsterkanten politiskt inte uppfattar denna partiskhet som ett problem.

– De kanske till och med tycker att det är rätt att det är så. Men jag tycker att det är ett problem. Vi behöver också mångfald på den här fronten för att få fram så många ämnen och frågeställningar inom forskning och undervisning som möjligt, säger han.

Vidare menar han att det går att vara ganska neutral då det handlar om metod och process, men det blir desto värre med att formulera problemställningar och frågor. Brist på mångfald kan leda till mindre kreativitet, anser han.

Vänsterpartier ger bättre liv

Någon som inte håller med Brekke, och inte ser slagsidan åt vänster som ett problem, är Aksel Tjora, professor i sociologi vid NTNU.

– Många röstar på ett politiskt parti också utifrån sin egen kunskap, de tar konsekvensen av det de vet. Om den egna kunskapen och kunskapsbasen talar för att man måste lägga större vikt vid det kollektiva och sociala för att så många som möjligt ska få ett bra liv, är det vettigt att rösta på ett parti till vänster. Om detta är problematiskt så föreslås det att folk inte ska tro på sin egen yrkeskunskap när de gör politiska val, säger han till Khrono.

Tänka själv straffar sig

Forskare vittnar också om en rädsla för att bli “svartlistade” om man sysslar med “fel” sorts forskning och frågor.

Man hänvisar till studier med både amerikanska och europeiska respondenter som visat att “förvånansvärt många” forskare uttrycker en vilja att diskriminera kollegor med en annan politisk syn i rekryteringsprocesser, referentgranskningar och finansieringsansökningar.

– Effekten av vänsterideologiska åsikters stora dominans bland dem som forskar i samhället kan bli att många frågor förblir obesvarade och många hypoteser oprövade. Det upplevs inte som relevant, intressant eller något eftersträvansvärt att följa upp eller ha på radarn, säger Enstad.

LÄS ÄVEN: Granskning: Public service rapportering om värnskatten präglad av vänsterperspektiv

Särskilt frågor som könsidentitet och rasism bedöms som extra känsliga och kan orsaka problem, och forskare som inte delar det dominerande perspektivet kan stämplas som omoraliska och misstänksamma.

Ett annat problem man upplever är journalister som vrider och vänder på meningsinnehållet.