Svenskar mer medvetna än andra EU-länder – skräms inte i samma grad av klimatalarmism

Klimatmedvetenheten är hög hos det svenska folket. Därför skräms vi inte till ångest inför domedagsscenarion från klimatalarmister i samma utsträckning som medborgare i många andra EU-länder. Det visar en undersökning som YouGov genomfört på uppdrag av Europeiska Investeringsbanken (EIB).

FN:s klimatpanel, Al Gore och en rad andra aktörer har under lång tid larmat om att jordens undergång är nära förestående om inte koldioxidutsläppen minskar. I många länder får medborgarna inte tillgång till balanserad information. Det har lett till att en ny psykisk åkomma har gjort sin entré, så kallad klimatångest, där människors livskvalitet sänks dramatiskt genom att de lever i en ständig rädsla inför den ultimata katastrof som hävdas ska ända livet på jorden så som vi känner det.

Svenskar mindre drabbade av klimatångest 
Även i Sverige är denna form av psykisk ohälsa utbredd, dock inte i samma grad som i flertalet andra EU-länder. Svensken är relativt sett mer benägen att ta del av ett mer allsidigt utbud av informationskällor, även i klimatdebatten, vilket gör att färre människor här går rund med den här typen av dödsångest.

Missa inte vårt PLUS-innehåll!

Masker, nedstängning och vaccintvång ifrågasätts i ny rapport

Medan snittet för hela EU ligger så högt som 78 procent, stannar siffran för Sverige på fortfarande höga men ändå lägre 63 procent. Det är samma siffra som för USA som också uppvisar ett mer differentierat utbud av informationskällor i klimatdebatten.

Unga och kvinnor mer mottagliga för klimatalarmism
Undersökningen visar också att unga och kvinnor är betydligt mer mottagliga än män för klimatalarmism och benägna att utveckla svår klimatångest. Personer med högre utbildning och inkomster är mer immuna mot klimatalarmism än de med lägre utbildning. Skillnaden är även där påtaglig.

Helt friska från klimatångest är emellertid endast 10 procent av svenskarna. Det är samtidigt dubbelt så många jämfört med EU-genomsnittet som ligger på 5 procent.

Bör låta känslorna styra
Rasmus Lauridsen, som är senior climate change specialist på EIB som beställt undersökningen tror att de geografiska skillnaderna i klimatångest delvis kan bero på i vilken utsträckning man upplevt väderfenomen som kan uppfattas som klimatförändringar. Han är samtidigt förvånad över att så få svenskar lät sig intalas att den gångna sommarens värmebölja och skogsbränder var en effekt av global uppvärmning orsakad av människan.

Lauridsen menar att det vore önskvärt att svenskarna lät känslan styra sin syn på klimathotet snarare än vetenskapen och exemplifierar resonemanget med en jämförelse mellan Spanien och Sverige

– Tittar du på Spanien så är de mer oroliga än genomsnittet i Europa. Enda slutsatsen jag kan dra är att om man känner det på sin kropp, sin familj, om man verkligen förlorat sin skörd eller sett vattnet sjunka rekordlågt i reservoarerna. Då blir det på riktigt. Det kanske är det vi inte har känt i Skandinavien än.

Viktigt ge medborgarna rätt dos klimatångest
Kommenterar undersökningen gör även Gor Einarsdottir som doktorerat i social- och miljöpsykologi vid Göteborgs universitet. Även hon är också inne på att det är önskvärt att manipulera medborgarna till klimatångest för att skapa den opinion man vill ha i frågan. Hon antyder samtidigt att det är ett experiment som måste genomföras med viss försiktighet då det annars kan baktända och ge motsatt effekt.

– Om man vill att ångest ska vara någon sorts drivkraft är det viktigt att pricka det lagom. Efter en viss mängd ångest så slutar det att vara effektivt.

Einarsdottir talar om “klimatvargen” som fenomen, dvs en analogi till den berömda folksagan om pojken och vargen. Om klimatalarmisterna i likhet med andra domedagsprofeter fortsätter tala om jordens undergång och sätter datum som sedan passeras utan att något händer, då kommer så småningom ingen längre att tro på dem.

Hon är själv övertygad om att klimathotet är verkligt men tror inte att människor är mottagliga för de fakta som hon menar visar att människan bär skulden för eventuella förestående undergångsscenarion. Därför behöver man enligt Einarsdottir i stället använda psykologi och manipulera människans motivationssystem så att det bättre svarar på klimatalarmism än idag.

Klimatalarmistisk film fylld med fel
En sådan “klimatvarg” menar många att Al Gore och hans film ‘En obekväm sanning’ är. Filmen utgjorde något av ett startskott för dagens klimatalarmistiska debatt fokuserad på CO2 och vann en Oscar för bästa dokumentär samt renderade upphovsmannen ett Nobels fredspris. Den har visat sig i stora stycken och sin titel till trots vara osann och mer obekväm för Gore själv än någon annan.

Enligt domstolsutslag i Storbritannien får filmen sedan länge inte visas för elever i skolor om den inte åtföljs av tydliga varningar om att den innehåller ovetenskapliga påståenden och osanningar. I domen talas om nio sådana. Andra granskare menar att antalet fel och osanningar är så många som 35.