En majoritet av ukrainarna vill inleda förhandlingar med Ryssland. Det framgår av ännu en studie, som Sverige varit med och finansierat.

Det är USA-baserade NDI, National democratic institute, som ställt ett 40-tal frågor till drygt 2500 slumpmässigt utvalda ukrainare. Den liberala organisationen har därefter valt att sammanställa och redovisa svaren på omkring hälften av frågorna.

Förlorade nära och kära

Mätningen genomfördes i maj, men redovisades inte förrän drygt två månader senare. Själva intervjuerna har gjorts av Kievs internationella institut för sociologi (KIIS) på uppdrag av NDI, parallellt med en liknande mätning som institutet samtidigt gjorde för egen räkning.

LÄS ÄVEN: Allt fler ukrainare beredda ge upp land för fred med Ryssland

I NDI:s mätning uppger 80 procent av de tillfrågade att de förlorat vänner eller familjemedlemmar i kriget. I maj förra året var samma andel 44 procent, och i maj 2022 20 procent.

Tio procent svarar att de förlorat sitt hem på grund av kriget, och en ökande andel säger att deras fysiska och mentala hälsa påverkas negativt av kriget.

Vill förhandla

Viljan att inleda samtal med Ryssland ökar, och för första gången sedan 2022 vill nu en majoritet av ukrainarna ha fredsförhandlingar. 57 procent svarar att de vill förhandla, medan 38 procent säger nej till det.

Den ukrainska förhandlingsviljan var som lägst i januari 2023, efter att Ukraina nyligen gjort överraskande militära framgångar på slagfältet, men har sedan dess successivt ökat. Då ville endast 29 procent förhandla medan 66 procent motsatte sig det.

Däremot är den ukrainska kompromissviljan inte lika stark. 77 procent säger nej till att gå med på att Ryssland behåller de landområden som ryssarna nu kontrollerar. 19 procent tycker att en sådan lösning är helt eller någorlunda acceptabel.

Något fler, 35 procent, kan tänka sig en återgång till de gränser som rådde innan invasionen i februari 2022, där Ryssland bibehåller kontrollen äver Krimhalvön och delar av Donbass. En majoritet, 60 procent, tycker emellertid att det är oacceptabelt.

Flest, 85 procent, hoppas på en lösning där Ryssland drar sig tillbaka från Ukraina helt och hållet, och lämnar såväl Donbass som Krimhalvön. Tio procent tycker dock inte ens att en sådan lösning är tillräcklig.

Svenskfinansierad studie

NDI:s opiononsmätning har genomförts med hjälp av pengar från Sverige samt från det amerikanska biståndsorganet USAID. NDI är en liberal påverkansorganisation som är löst knutet till Demokraterna i USA, och till liberala och rödgröna partier i Europa. De får pengar från bland annat Open society foundation, och från olika regeringar i västvärlden.

NDI har även frågat ukrainarna om deras inställning till homo- bi- och transsexuella, och enligt studien har acceptansen för sådana sexuella läggningar ökat kraftigt sedan krigsutbrottet.

I december 2019 var det endast 28 procent av de tillfrågade som ansåg att HBTQ+-personer borde ha samma rättigheter som övriga ukrainare, i maj i år hade den andelen ökat till 68 procent.