Redan innan lagen om skriftlig bekräftelse från kund vid telefonförsäljning trädde i kraft gick Tidningsutgivarna (TU) ut och krävde särbehandling. Man befarade att många uppringda skulle tacka nej till en papperstidning om de fick den längre betänketiden. Så har det också blivit. Och nu kräver TU därför att lagen delvis rivs upp så att medier ges en gräddfil.

Många svenskar upplever telefonförsäljning som ett gissel och intrång i hemfriden. Dessutom har säljmetoden på senare år i allt större utsträckning börjat användas av rena bedragare.

Av dessa skäl infördes nyligen en skärpning av ångerrätten. I stället för att den uppringde ska behöva skriva tillbaka och häva ett köp som denne upplever sig ha blivit påtrugad, gäller numera att köparen ska bekräfta köpet skriftligt, annars gäller det inte.

Denna rutin har bland annat minskat bedragares möjligheter att få rätt i tvister där de tidigare kunnat hänvisa till att muntliga avtal gäller. Men det har också skapat en extra trygghet för personer som utsätts för påstridiga telefonförsäljare och som upplever det svårt att stå på sig och säga nej i telefon inför slipade säljknep och övertalningstekniker.

LÄS MER: Tidningsutgivarna kräver särrättigheter för telefonförsäljning av prenumerationer

Att dessa farhågor har fog för sig visar sig också nu. Många uppringda kunder väljer efter moget övervägande att inte bekräfta köpet skriftligt, då man känner att man vid uppringningstillfället inte riktigt hade tid och möjlighet att tänka igenom beslutet.

Situationen är densamma för alla företag som använder telefonförsäljning som en av sina säljmetoder, även seriösa aktörer. Trots detta kräver nu tidningsbranschen särlagstiftning där ett specifikt undantag för deras telefonförsäljare skrivs in.

Argumentet är att man numera lyckas sälja på betydligt färre nya personer en prenumeration. Enligt TU:s egen undersökning handlar det om en minskning med 15 procent.

Det framgår inte hur TU kommit fram till att hela det tappet ska tillskrivas lagändringen. Efterfrågan på tidningsprenumerationer har minskat under lång tid, framför allt bland nya och yngre konsumenter. De har ofta modernare, mer digitala och differentierade medievanor och nöjer sig inte på samma sätt som tidigare generationer svenskar med en enda informationskälla och litar blint på att denna rapporterar objektivt, sakligt och uttömmande.

Trots att färre kunder numera alltså tackar nej till en prenumeration när de fått utökad möjlighet att tänka igenom beslutet, menar TU att de problem som finns med telefonförsäljning generellt inte finns i tidningsbranschen. Man betraktar sig själva som mer seriösa företag och marknadsaktörer än företag i andra branscher.

Jan Fager, som är jurist på TU, kallar i en intervju med Medievärlden det för ”ett misstag” att lagstiftaren valt att behandla alla marknadsaktörer lika och menar att tidningsbranschen bör ges särrättigheter eftersom den är problemfri. Han hänvisar till ett befintligt undantag för vissa ideella icke-kommersiella organisationer som säljer lotter.

Konsumentminister Per Bolund (MP) vill inte kommentera frågan med hänvisning till att han sitter i en formellt avsatt övergångsregering.