Tyskland har genomfört ännu en deportation till talibanstyrda Afghanistan. På tisdagen flögs 23 afghanska män från Leipzig/Halle till Kabul. Majoriteten uppges vara dömda för allvarliga brott. Deportationen är en del av den tyska regeringens skärpta migrationspolitik och möjliggörs av kontakter med makthavarna i Kabul – trots att Tyskland inte erkänner talibanerna som Afghanistans legitima regering.
Tidigt på tisdagsmorgonen lyfte ett chartrat flygplan från flygplatsen Leipzig/Halle med 23 afghanska män ombord. Samtliga var skyldiga att lämna Tyskland och majoriteten hade dömts för allvarlig brottslighet, däribland sexualbrott och misshandel, enligt det tyska inrikesministeriet. Tysklands inrikesminister Alexander Dobrindt (CSU) signalerar samtidigt att deportationerna kommer att fortsätta.
– Vårt samhälle har ett tydligt intresse av att brottslingar måste lämna vårt land, sade Dobrindt och tillade att den som saknar rätt att vistas i Tyskland måste räkna med att också tvingas lämna landet.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Den nya linjen går dessutom längre än att enbart omfatta grovt kriminella. Dobrindt meddelade efter en tidigare deportation i slutet av juli att Tyskland framöver inte ska begränsa återförandet till dömda brottslingar och personer som klassificeras som säkerhetshot. Även andra afghanska medborgare med verkställbara beslut om att lämna landet ska kunna deporteras.
Från indirekta till närmare kontakter med talibanerna
Deportationerna markerar en betydande förändring jämfört med situationen efter talibanernas maktövertagande i Kabul 2021. Tyskland stoppade då deportationerna till Afghanistan. Men sommaren 2024 ändrade den dåvarande regeringen under Olaf Scholz kurs efter en rad uppmärksammade våldsdåd och ett växande politiskt tryck i migrationsfrågan.
Den 30 augusti 2024 lyfte det första tyska deportationsflyget till Afghanistan sedan talibanernas maktövertagande. Ombord fanns 28 afghanska medborgare som var dömda för brott och saknade rätt att stanna i Tyskland.
Eftersom Berlin inte hade diplomatiska förbindelser med talibanerna organiserades återförandet med Qatar som mellanhand. Det hade föregåtts av kontakter om hur afghanska medborgare skulle kunna tas emot.
Sedan dess har arbetet fortsatt. Ytterligare deportationer har genomförts, bland annat av 31 afghaner i slutet av juli i år och nu ytterligare 23 män.
Att genomföra tvångsvisa deportationer kräver i praktiken någon form av samarbete med myndigheterna i mottagarlandet, exempelvis för att fastställa identiteter, ordna resehandlingar och säkerställa att personerna faktiskt tas emot.
Det har därför tvingat den tyska regeringen att förhålla sig pragmatiskt till talibanerna, trots att Berlin inte erkänner deras styre som Afghanistans legitima regering.
Kritiseras för att legitimera talibanerna
Kontakterna har samtidigt väckt kritik från vänstern i Tyskland. Schahina Gambir och Sara Nanni från De gröna har anklagat regeringen för att närma sig talibanerna för att kunna genomföra sin deportationspolitik. Kritikerna menar att samarbetet riskerar att bidra till att normalisera en regim som bland annat kraftigt har begränsat kvinnors och flickors rättigheter.
LÄS MER: Tyskland återupptar utvisningar till Afghanistan
Den tyska regeringen gör däremot åtskillnad mellan politiskt erkännande och praktiska kontakter som krävs för att verkställa migrationsbeslut. Liknande resonemang förs numera på flera håll i Europa: samtal på teknisk nivå med ett lands de facto-myndigheter behöver inte innebära att styret erkänns diplomatiskt.
Talibanerna vill att diasporan återvänder
Från Kabul har budskapet samtidigt varit att afghanska medborgare utomlands är välkomna tillbaka. Afghanistans talibanledda regering uppmanade i juni 2025 afghaner i exil att återvända till landet. Premiärminister Mohammad Hassan Akhund utlovade då amnesti för personer som lämnat Afghanistan efter den tidigare regeringens sammanbrott 2021.
Talibanernas utfästelser är omstridda och situationen för vissa grupper i landet är fortsatt svår. Afghanistan befinner sig dessutom i en djup ekonomisk och humanitär kris.
Det innebär emellertid att ett av hindren för europeiska deportationer – frågan om huruvida mottagarlandet över huvud taget är berett att ta emot sina medborgare – åtminstone principiellt har blivit mindre.
Sverige och EU har tagit samma väg
Utvecklingen i Tyskland har en direkt motsvarighet i Sverige och på EU-nivå. Den svenska regeringen och EU har under året arbetat för att få till praktiska kontakter med de afghanska de facto-myndigheterna om återvändande. Syftet är framför allt att kunna verkställa beslut mot afghanska medborgare som saknar rätt att stanna och, inte minst, personer som dömts till utvisning efter brott.
Den svenska regeringen har i likhet med Tyskland samtidigt gjort klart att sådana kontakter inte ska betraktas som ett politiskt erkännande av talibanregimen.
LÄS ÄVEN: Tidöregeringen: Afghaner ska hem till talibanerna
Frågan ingår i en betydligt bredare svensk och europeisk omläggning av migrationspolitiken. Den svenska regeringen har återkommande framhållit att fungerande återvändande är en förutsättning för en reglerad migration. Vid ett nordiskt ministermöte i Bryssel i mars diskuterades också Afghanistan och Syrien särskilt i samband med återvändandefrågan.
Sverige för samtal även med Syrien och Somalia
Samma modell används mot andra länder där det tidigare varit svårt att verkställa utvisningar. Efter Assadregimens fall har Sverige etablerat kontakter med Syriens nya styre om bland annat återvändande av brottsdömda syrier. Migrationsminister Johan Forssell (M) besökte Damaskus i november 2025 och uppgav efteråt att parterna kommit överens om att inleda ett samarbete.
I maj i år avsatte regeringen tre miljoner kronor för Migrationsverkets relationsbyggande arbete med syriska aktörer. I satsningen ingår att ta emot en syrisk teknisk delegation i Sverige för att arbeta med bland annat administrativa frågor kring migration, identiteter och återvändande. Regeringen betecknar Syrien som ett prioriterat land i återvändandearbetet.
Regeringen har också samarbetat med Somalia för att öka antalet verkställda utvisningar. Forssell har uppgett att samarbetet på kort tid bidragit till en femdubbling av utvisningarna dit.
Gemensamt för initiativen är att Sverige och andra europeiska länder försöker etablera fungerande kontakter med ursprungsländerna för att personer som fått lagakraftvunna utvisningsbeslut också faktiskt ska kunna skickas tillbaka.
Migrationsfrågan het inför tyska delstatsval
Den senaste deportationen sker samtidigt som migrationspolitiken åter står högt på den politiska dagordningen i Tyskland. Förbundskansler Friedrich Merz konservativt ledda regering har skärpt tonen samtidigt som Alternative für Deutschland (AfD) fortsätter att pressa regeringspartierna i migrationsfrågan.
Inför kommande delstatsval ligger AfD enligt opinionsmätningar på omkring 36–43 procent i de östtyska delstaterna Sachsen-Anhalt och Mecklenburg-Vorpommern. I Berlin väntas partiet bli näst störst med omkring 18 procent.
AfD anklagar Merz regering för att fortfarande göra för lite för att stoppa irreguljär migration och verkställa utvisningar av såväl avvisade asylsökande som utländska brottslingar. Den tyska regeringens budskap är nu att fler beslut också ska få praktiska konsekvenser.
Tisdagens charterflyg med de 23 afghanska männen blir därmed ytterligare ett tecken på hur en fråga som för bara några år sedan betraktades som närmast omöjlig – tvångsvisa deportationer till talibanstyrda Afghanistan – håller på att bli en etablerad del av den tyska återvändandepolitiken.
