Ukrainas nye försvarsminister, Mychajlo Fedorov, uppger att Sveriges försvarsminister Pål Jonson (M) har lovat att förbereda ett av de mest omfattande militära stödpaketen till Ukraina hittills, finansierat av svenska skattebetalare. Enligt uppgifterna ska paketet omfatta bland annat radar, robotar samt drönare med förmåga till långräckviddiga insatser.
Det framgår av både ett ukrainskt pressmeddelande och ett inlägg på sociala medier från den ukrainske försvarsministern att han har haft ett videosamtal med Pål Jonson, där Sverige uppges ha lovat att trappa upp sitt stöd.
LÄS ÄVEN: Pål Jonsson lovar 40 miljarder när Ukraina vädjar om snabbt stöd – i ett diskret brev till Sverige
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Enligt uppgifter från samtalen arbetar den svenska regeringen med ett brett säkerhetspaket som kombinerar direkt militärt stöd med långsiktiga investeringar i Ukrainas försvarsförmåga. Paketet väntas innehålla både avancerade system för luftförsvar och radar, producerade av Saab, samt nya satsningar på elektronisk krigföring och drönarteknik.
LÄS ÄVEN: USA uppmanar EU: Köp vapen från oss – och skänk dem till Ukraina
Ett av de centrala områdena i diskussionerna var behovet av att förstärka Ukrainas luftförsvar, särskilt mot ballistiska hot. Sverige och Ukraina undersöker möjligheten att göra ytterligare bidrag inom ramen för PURL-initiativet, vars syfte är att snabbt förse ukrainska förband med kritiskt viktig militär utrustning. Här ingår bland annat system som kan motverka ballistiska robotar.
Drönare – även för långräckviddiga insatser
Utöver luftförsvar omfattar stödpaketet också bidrag till Ukrainas försvarsindustri. Det handlar bland annat om fler system för radioelektronisk krigföring samt drönare, inklusive så kallade deep strike-drönare med förmåga att slå mot mål på långt avstånd.
LÄS ÄVEN: Miljarder skänks i bistånd och krig – pensionärer får indragen mat
Mychajlo Fedorov uttryckte sitt tack till Sverige för det långsiktiga och konsekventa stödet, liksom för de nya investeringarna i Ukrainas försvarskapacitet.
Samtalen berörde även ett fördjupat samarbete inom försvarsinnovation. Det ukrainska innovationsklustret Brave1 för diskussioner med svenska aktörer om att starta ett gemensamt program, Brave–Sweden. Programmet är tänkt att bygga på samfinansiering och ska kunna erbjuda bidrag till försvarsföretag samt möjliggöra tester av nya tekniska lösningar direkt i stridsmiljö.
Parallellt pågår arbete för att snabba upp etableringen av gemensam produktion inom försvarsteknik. Målet är att ukrainska säkerhets- och försvarslösningar ska kunna tillverkas i Sverige, vilket skulle stärka både Ukrainas försörjningskedjor och det bilaterala industrisamarbetet.
Gripen och Meteor
En annan viktig del av diskussionerna gällde flygstridskrafterna. Parterna tog upp möjligheten att Sverige skulle kunna leverera stridsflygplanet Gripen till Ukraina, samt överföra långräckviddiga Meteor-robotar. Dessa robotar ses som ett avgörande verktyg för att bekämpa fientliga flygplan som används som plattformar för styrda flygbomber.
LÄS ÄVEN: Professor: 30 procent av stödet till Ukraina försvinner i korruption
Samtalen mellan de två försvarsministrarna visar på en tydlig ambition att fördjupa det svensk-ukrainska försvarssamarbetet – både här och nu, och på längre sikt. Om planerna förverkligas kan stödpaketet få stor betydelse för Ukrainas militära förmåga under det fortsatta kriget.
Sveriges stöd nära 200 miljarder kronor
Sedan Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 har Sverige gett ett omfattande stöd till landet. Enligt regeringens egna uppgifter uppgick det samlade svenska stödet till cirka 111 miljarder kronor fram till den 20 december 2025. Eftersom siffran ännu inte har uppdaterats för 2026 kan det faktiska beloppet i dag vara högre.
LÄS ÄVEN: Mätning: Svenskar mest sugna på att kriga mot Ryssland
Stödet har bestått av både militärt, civilt och humanitärt bistånd. Den största delen har varit militärt stöd i form av bland annat vapensystem, ammunition, luftförsvar, fordon, radar och utbildningsinsatser, men även ekonomiskt stöd till Ukrainas statsfinanser samt humanitär hjälp till civilbefolkningen har ingått.
Utöver det redan givna stödet har riksdagen beslutat att Sverige ska bidra med ytterligare omkring 70 miljarder kronor till Ukraina fram till 2027. Det innebär att Sveriges totala åtagande sedan invasionen sammantaget uppgår till långt över 180 miljarder kronor, vilket placerar Sverige bland de största givarländerna till Ukraina i förhållande till sin ekonomi.
Det ekonomiska stödet till Ukraina ska fortsätta utan något fast tak eller slutdatum. Hur länge Sverige kan fortsätta att stötta Ukraina? ”Så länge det krävs”, har statsminister Ulf Kristersson (M) framfört.
– Det här är en existentiell uppgift för EU, har Kristersson tidigare slagit fast.
LÄS ÄVEN: Kristersson till Trump: Ukraina har existentiell betydelse för Sverige
