I en enkät som utförts bland medarbetare och chefer på Göteborgs kommunala förskolor uppger mer än 150 personer att de under det senaste året har varit utsatta för hot eller våld i samband med sin yrkesutövning. I många fall har anställda också ändrat beslut eller förslag av rädsla för repressalier.

I augusti i fjol visade en undersökning genomförd av Göteborgs stad att en utbredd tystnadskultur inom kommunala verksamheter gynnar extremism och organiserad brottslighet. I arbetet med att motverka detta har förskoleförvaltningen låtit medarbetare och chefer svara på en enkät med frågor om otillbörlig påverkan och hot och våld vars resultat DN tagit del av.

LÄS ÄVEN: RAPPORT: Tystnadskultur bland kommunchefer – vill inte ge politiker negativa besked

Enkäten visar att 165 anställda under det senaste året har varit utsatta för hot, våld eller hot om våld. 125 anställda uppger att de under samma period har varit utsatta för otillåten påverkan i samband med sin yrkesutövning. Inte sällan är det anhöriga eller närstående till barn på förskolan som står för hoten eller våldet.

Påverkar myndighetsutövning

Hot och våld används även framgångsrikt för att påverka anställda i deras myndighetsutövning – 73 anställda, varav tre chefer, uppger att de har ändrat beslut eller förslag alternativt låtit bli att agera av rädsla för repressalier. I drygt 50 fall handlar det om rädsla för egna medarbetare eller chefer och i 20 fall om anhöriga eller andra utomstående.

LÄS ÄVEN: 40 kriminella släktnätverk i Sverige: ”Kommit enbart med syfte att organisera kriminalitet”

Situationen beskrivs som mer oroande i så kallade socioekonomiskt utsatta stadsdelar där kriminella nätverk är väl etablerade. Ofta är gängkriminella och deras närstående välkända i lokalsamhället.

Staden har nyligen lanserat en trygghetssatsning som riktar sig bland annat till förskolorna.

LÄS ÄVEN: Arbetsförmedlingen infiltrerad av kriminella nätverk