Skatteintäkterna i Ungern ökade med nästan fem procent förra året, omkring 20 miljarder kronor, en ökning som till och med är större än BNP-ökningen. Detta trots – eller tack vare – att skatterna på familjer och företag samtidigt minskades med motsvarande cirka 27 miljarder kronor.

András Tallai, chef för Ungerns Tull och Skatteverk (NAV), förklarade att ökningen av skatteintäkterna beror på ökad skattemoral då det numera knappt är lönt att försöka smita undan skatt eller skatteplanera eftersom landet har den lägsta företagsskatten och näst lägsta inkomstskatten i EU.

Även NAV:s nya tillvägagångssätt där man blivit mer kundorienterade och erbjuder hjälp till skattebetalare har förbättrat skattemoralen, lade han till.

De totala skatterna till staten uppgick till 13 402 miljarder forinter förra året, vilket motsvarar cirka 425 miljarder svenska kronor.

Ungerns ekonomi – från kris till framgång
När Victor Orban tog över makten från socialisterna år 2010 var landets ekonomi i spillror med stora underskott i finanserna, och ett räddningsprogram från IMF på 200 miljarder kronor hade lanserats.

Orbanomics, som hans reformer har kommit att kallas, fick ner budgetunderskottet , införde en platt inkomstskatt på 15 procent och tillsatte en centralbankschef som satte igång stimulansprogram. Tillväxten ökade då och underskottet blev istället till ett överskott. IMF-lånet betalades tillbaka i förtid år 2013.

Orbans ekonomiska politik baseras* på tanken att vanliga medborgare ska bära så lite av skattebördan som möjligt. Därför beslöt regeringen att låta utländska banker och kommersiella affärskedjor bära en större del av bördan**. Numera anses Ungerns ekonomi vara stark och med goda framtidsutsikter.

* Sedan den länkade artikeln skrevs har momsen på restaurang-, internet- telekom och ett antal basvaror sänkts från 27 till 5 procent samt arbetslösheten gått ner ytterligare.
** Sektorsskatterna på bankerna avskaffas gradvis år för år sedan 2015. Det var tillfälliga krisskatter.