Den svenska skolan har varit i kris länge. ”Flumskolan” etablerades som ett begrepp för många år sedan, PISA-mätningar har visat på en nedåtgående spiral och situationen ser bara ut att förvärras. En ny bok, ”I en annan klass”, av Emma Leijnses pekar återigen på dessa stora och växande problem.

Hon skriver att skillnaderna mellan svenska skolors resultat i Pisa har ökat från långt under OECD-snittet till över medel för jämförbara länder.

Resultatskillnaderna berodde enligt författare i många år på att eleverna i högre grad delades utifrån bakgrund: de välutbildades barn på vissa skolor, de lågutbildades barn på andra skolor. Uppdelning i sig beror på att människor vill bo ”segregerat” som hon skriver, alltså, man vill bo med de som är som sig själv. En annan anledning är att andelen som går på friskolor ökar, där främst barn med goda förutsättningar hemifrån hamnar. Sist handlar det enligt henne om skolvalet där elever med svensk bakgrund söker sig bort från den kommunala skolan.

Att bo i invandrartäta, så kallade ”utsatta områden”, tycks föga förvånande påverka elevernas prestationer allt mer. Familjens ekonomi har också blivit en allt viktigare förklaring till hur elever klarar sig i skolan. Svenskfödda barn har sett sina familjer få bättre ekonomi, men inte utlandsfödda.

Särskilt utlandsfödda elever klarar sig allt sämre i den svenska skolan men svenska elever märker inte någon sådan försämring.

LÄS ÄVEN: Skolan där 98 procent av eleverna inte har svenska som modersmål

Stor skillnad

90 procent av svenskfödda elever klarar av behörigheten till gymnasiet varje år. Motsvarande siffra för utlandsfödda är 60 procent, vilket dessutom är en kraftig minskning sedan millennieskiftet. Hon kommer även fram till att:

– Skillnaden i medelbetyg mellan utrikes och inrikes födda elever har ökat rejält de senaste tio åren
– Gapet i gymnasieskolan mellan utrikes födda elever och inrikes födda har blivit större de senaste åren
– I Pisaundersökningen 2018 förbättrade elever med svensk bakgrund sina resultat jämfört med 2015. För elever med utländsk bakgrund sjönk däremot resultaten. För elever födda utomlands var resultatförsämringen kraftigare och statistiskt signifikant.

Hon kallar siffrorna från Sverige för en ”rysare” och exemplifierar:

Med den vetskapen så är följande siffror en rysare. De är hämtade från EU-kommissionens utbildningsöversikt för Sverige 2019. Ett av nyckeltalen är andelen unga, 18–24 år, som högst har grundskoleutbildning.

2009 var den andelen 7 procent, klart lägre än EU-ländernas genomsnitt på 14 procent.

2018 hade EU-genomsnittet minskat till 10,6 procent. I Sverige hade siffran ökat till 9,3 procent.

Ökningen har en tydlig koppling till utländsk bakgrund. Andelen utrikes födda ungdomar som inte har gått gymnasiet ökade från knappt 12 procent 2009 till närmare 18 procent 2018. Men också andelen lågutbildade unga födda i Sverige ökade, från 6,4 till 7,3 procent.

Samtidigt gick genomsnittet i EU neråt för båda dessa grupper.

Sverige går helt mot strömmen, och det i snabb takt.

LÄS ÄVEN: Matteboken utan ’rätt och fel’ släpps ut: ”Eleverna är inte i skolan för att få rätt svar”

LÄS ÄVEN: Skolbetygen går upp men kunskaperna ned