Ukrainas tidigare president Petro Porosjenko anklagas för förräderi, och utreds tillsammans med flera andra inflytelserika ukrainska personer för brott. Något som i Ukraina betraktas som en politisk process, där Zelenskyj vill få bort potentiella utmanare om presidentposten.

Förra våren skulle presidentval ha hållits i Ukraina. Men med anledning av det undantagstillstånd som det krigsdrabbade landets president Volodymyr Zelenskyj utlyst, sköts valet upp på obestämd tid.

Zelenskyj har inte meddelat om han tänkt ställa upp för omval eller inte. Och så länge undantagstillstånd råder så behöver han heller inte fundera över det. Han sitter kvar på presidentposten, uppbackad av åtminstone EU:s ledare.

Utmanare om makten

Men en av de två kandidater som däremot hann tillkännage sin kandidatur till det ukrainska presidentvalet ifjol, innan det stod klart att det inte skulle bli av, var Oleksej Arestovitj.

Arestovitj är för många känd som den regeringstalesman som dagarna och veckorna efter den ryska invasionen 2022 höll dagliga kommunikéer där han berättade om situationen vid fronten.

Oleksej Arestovitj var en av Zelenskyjs närmaste rådgivare då, men tvingades plötsligt avgå i januari 2023. Anledningen var att han sagt att ett påstått ryskt missilangrepp mot ett bostadshus i själva verket vållats av en ukrainsk luftvärnsrobot. Ett oförlåtligt uttalande, oavsett det var sant eller ej.

LÄS ÄVEN: Här firar Zelenskyjs rådgivare drönarattacken mot Kreml

Den andre kandidaten som hann tillkännage sin kandidatur var förre presidenten Petro Porosjenko. Det var Porosjenko som Zelenskyj besegrade i presidentvalet 2019.

Och med Zelenskyjs dalande förtroendesiffror såg han chans till revansch.

Anklagas för förräderi

I fredags förra veckan meddelar emellertid Ukrainas riksåklagare att Petro Porosjenko misstänks ha ingått i en “sammansvärjning av en grupp personer som begick landsförräderi och främjade terroristorganisationers verksamhet”. De påstådda brotten ska ha begåtts från november 2014 fram till januari 2015 och handlar om en omtvistad kolaffär.

Två månader efter statskuppen i Kiev i februari 2014, utropar sig de båda oblasten Lugansk och Donetsk i östligaste delen av landet som självständiga republiker. I och med det förlorar Ukraina kontrollen över de viktiga stenkolgruvorna i Donbass. Ett hårt slag för ett land där 40 procent av elproduktionen kommer från kolkraftverk.

Porosjenko tillsammans med bland andra Tysklands förbundskansler Angela Merkel, Rysslands president Vladimir Putin och Frankrikes president Francois Hollande, 2015. Foto: Kreml

Hösten 2014 står Ukraina inför en akut energikris. I oktober lyckas landet komma överens med Ryssland om återupptagna gasleveranser, men landet saknar fortfarande kol. Visserligen finns kol i överflöd i Tyskland och Polen, men det är en annan sorts kol: Brunkol, som inte fungerar i de ukrainska stenkolseldade kraftverken.

LÄS ÄVEN: Zelenskyj: Inga val i Ukraina innan vi fått “rättvis fred”

Den ukrainska regeringen beslutar därför om att köpa kol från Donbass, trots att det handlar om två ryskstödda utbrytarrepubliker, istället för att importera kol från något annat land.

Och det är detta som gör att Porosjenko nu pekas ut som en landsförrädare.

Försvarar beslutet

I en färsk intervju med den ukrainska nyhetssajten censor.net säger Porosjenko att stenkolsköpet från de båda utbrytarrepublikerna inte beslutades av honom. Samtidigt försvarar han beslutet.

– Det här var kol som för det första var hälften så dyr, för det andra kom från ukrainska gruvor och bröts av ukrainska gruvarbetare med bankkonton i ukrainska banker i Kiev, säger han i intervjun.

Petro Porosjenko tillsammans med USA:s Ukrainaambassadör Bridget Brink i jkuli 2022. Foto: USA:s ambassad

Den förre presidenten berättar också att den ukrainska regeringen hösten 2014 förhandlade med Sydafrika, Australien och USA om att köpa kol därifrån, men att förhandlingarna fortfarande pågick i november det året då det började bli kallt och mörkt.

– Alternativet var att inte köpa kol alls och låta Ukraina frysa, konstaterar han.

Ukrainas riksåklagare menar emellertid nu att kolaffären “stärkte terroristorganisationernas finansiella kapacitet”, syftandes på de båda utbrytarrepublikerna, och att Porosjenko “i samarbete med andra personer och höga politiska ledare i Ryssland” såg till att dessa erhöll “enorma vinster”.

Kyiv independent: Politiskt spel

Utöver Porosjenko riktar den ukrainska riksåklagaren brottsmisstankar mot ytterligare fyra inflytelserika personer. En av dem är den tidigare socialdemokratiske oppositionsledaren Viktor Medvedtjuk. Även Medvedtjuk anklagas för förräderi, och en av anklagelserna handlar om att han hjälpt till att “forma en offentlig opinion i Ukraina som var fördelaktig för Ryssland”.

LÄS ÄVEN: Zelenskyj förbjuder förre s-ledarens parti

På listan över anklagade finns även oligarken Igor Kolomoiskyj, miljardären Konstantin Zhevago, och Hennadij Boholjubov, delägare i en av Ukrainas största banker. Och de utpekade har alla drabbats av frusna bankkonton, beslagtagna tillgångar och andra sanktioner.

Den ukrainska tidningen Kyiv independent, som många västerlänningar vänder sig till för de senaste nyheterna från Ukraina, beskriver klappjakten på Porosjenko och andra politiskt knutna personer som ett tecken på att en valrörelse inletts.

“Trots den officiella motiveringen från landets säkerhetstjänst om högförräderi som begicks för ett decennium sedan, har de ensidiga sanktionerna mot den tidigare presidenten setts som ett politiskt beslut snarare än ett säkerhetsbeslut”, skriver tidningen.

Under Trumps ledning har USA ökat pressen på Zelenskyj om att gå med på att utlysa nyval i Ukraina, men om och när ett sådant väl hålls verkar det som att hans politiska utmanare kommer att ha röjts undan.

LÄS ÄVEN: Sverige säger nej när Trump öppnar för val i Ukraina