Ett internationellt forskningsprojekt har räknat på gängkriminalitetens kostnader. Man kommer bland annat fram till att en gängskjutning skapar kostnader för samhället på i genomsnitt 75 miljoner kronor. Dyrast är de skjutningar där offret överlever men får livslånga skador.
Det är nationalekonomen Ingvar Nilsson vid Institutet för socialekologisk ekonomi som utfört projektet på uppdrag av bland annat den svenska regeringen och EU-kommissionen. Prislappar har räknats fram på bland annat det så kallade utanförskapets totala ekonomiska och sociala samhällskostnader men också nedbrutet på olika områden, varav det gängkriminella våldet är ett.
En gängskjutning där offret överlever men åsamkas svåra skador är dyrare för skattebetalarna eftersom ett dött brottsoffer slutar att kosta pengar medan ett överlevande med men för livet fortsätter att kosta i försörjning, vård, rehabilitering osv, ibland resten av livet. Samhällskostnader kan även uppstå för anhöriga till det överlevande offret.
Ge bort Samnytt PLUS i julklapp! 🎄🎅
Överraska någon med en prenumeration på Samnytt Plus. Den perfekta julklappen för den som värdesätter ocensurerad journalistik.Det är alltså kostnader som tillkommer utöver de som är gemensamma för alla skjutningar relaterade till polisutredning, rättegång och fängelsevistelse för gärningspersonen. Variationen i kostnader mellan enskilda skjutningar varierar således stort men i genomsnitt kostar varje gängskjutning skattebetalarna cirka 75 miljoner kronor.
Ingvar Nilsson har även räknat ut att ett grovt kriminellt organiserat gäng som är aktivt under ett par decennier kostar skattebetalarna en halv miljard kronor, medan en enskild gängmedlem som är brottsaktiv i 15 år kostar samhället cirka 23 miljoner kronor.
Polisen anser att Nilsson har räknat i underkant eftersom en del kostnadsområden inte har beaktats. Bland annat genererar den rädsla och otrygghet som människor känner kostnader. Fallande bostadspriser i våldsutsatta områden är en annan faktor som bör vägas in, anser polisen.
Eftersom gängkriminalitet i huvudsak är ett fenomen i invandrardominerade och så kallade utsatta områden, kan de kostnader som Ingvar Nilsson räknat fram till övervägande del hänföras till invandringens kostnader.
Eftersom gängkriminaliteten kostar samhället så enorma summor pengar menar polisen att de kostnader för avhopparverksamheter som ibland ifrågasätts är väl investerade pengar och en ren vinst för samhället. Detta förutsatt att verksamheterna är framgångsrika i arbetet att omvända gängkriminella till ett hederligt liv.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Samnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet. Klicka här för att läsa våra kommentarsregler.