Trots löften om sänkta elpriser väntar nu en höjning av pristaket. Den brittiska energimyndigheten Ofgem pekar på ökade kostnader för att stänga av vindkraftverk när elnätet inte klarar av att ta emot deras produktion. Kritiker menar att detta riskerar att bli en växande kostnadsfälla för hushållen.
Ofgem meddelar att pristaket för ett genomsnittligt dubbelbränslekontrakt stiger från 1 720 pund till 1 755 pund i oktober. Ökningen på omkring två procent förklaras bland annat av högre så kallade balanseringskostnader – det vill säga utgifterna för att stänga av vindkraft när elnätet blir överbelastat. Enligt Ofgem motsvarar detta omkring 1,23 pund per månad på hushållens fakturor.
Även regeringens värmestöd, som ger fattiga hushåll 150 pund i rabatt per år, bidrar till ökningen. Det lägger ytterligare 1,42 pund per månad på räkningen.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Milibands löften ifrågasätts
Energiminister Ed Miliband har lovat att pressa ned hushållens elräkningar med 300 pund per år. Men kritiker pekar på att kostnaderna för att stänga av vindkraft snarare riskerar att fortsätta öka.
Enligt webbplatsen Wasted Wind har Storbritannien hittills under 2025 lagt runt 815 miljoner pund på att stoppa vindkraftsproduktion och i stället starta upp alternativa källor, oftast gaskraftverk. Det är mer än en fjärdedel mer jämfört med samma period i fjol.
Prognoser från National Energy System Operator visar att kostnaderna kan nå närmare 4 miljarder pund år 2030 – och i värsta fall det dubbla om nätutbyggnaden försenas.
Bransch och opposition varnar
Storbritanniens största energibolag, Octopus Energy, anser att högre räkningar är svåra att undvika. En talesperson säger:
– Elmarknaden behöver en genomgripande reform så att människor får nytta av billig förnybar energi – istället för att betala för att stänga av vindkraftverk och sedan betala ännu mer för gas som ersätter den bortkastade vinden.
Regeringen å sin sida skyller på de höga gaspriserna efter Rysslands invasion av Ukraina. Energiminister Michael Shanks framhåller:
– Det är därför den enda lösningen för Storbritannien är denna regerings uppdrag att ta oss bort från berg- och dalbanan av fossila bränslepriser och över till ren, inhemsk energi vi själva kontrollerar – för att en gång för alla få ned räkningarna.
Men oppositionen är inte övertygad. Konservativa skuggenergiminister Claire Coutinho säger:
– Grossistpriserna faller. Höjningarna på räkningarna kommer från balanseringskostnader – kostnaderna för att använda förnybar energi – samt ökade fasta avgifter till följd av Labours omfördelningspolitik.
Gaspriserna ned – men räkningarna upp
Efter chockhöjningarna 2022 har gaspriserna sjunkit med mer än en fjärdedel under de senaste sex månaderna. Trots detta stiger hushållens kostnader med ytterligare 35 pund från den 1 oktober.
Craig Lowrey vid analysfirman Cornwall Insight kommenterar:
– Höjningen av räkningarna, hur liten den än kan se ut på papperet, kommer att kännas mycket påtaglig för hushållen när vi går in i de kallare månaderna.
Han påpekar att utvidgningen av värmestödet hjälper fler familjer, men att kostnaden samtidigt sprids till alla kunder:
– Verkligheten är att när vi ger mer hjälp till dem som behöver det mest, får vi alla vara med och dela kostnaden.
Ytterligare ekonomisk press väntar
Höjningen av elpristaket väntas sammanfalla med att finansminister Rachel Reeves i sin budget aviserar skattehöjningar, i ett försök att balansera de växande statliga lånebehoven.
Missa inte Samnytts granskning av vindkraften i tre delar. Du kan se del 1 nedan:
