Endast omkring en procent av de asylsökande i Storbritannien har genuina skyddsskäl. Det hävdar en erfaren handläggare vid brittiska inrikesdepartementet, som vittnar om ett system där fabricerade berättelser och falska dokument blivit så vanliga att vissa återkommande historier blivit interna skämt bland personalen.
Uppgifterna kommer från en mångårig handläggare vid brittiska inrikesdepartementet som intervjuats anonymt av The Times. Mannen, som i tidningen kallas ”J”, uppges under flera år ha fattat beslut i tusentals asylärenden.
Hans bild av verksamheten är mycket kritisk. Enligt honom är fusket omfattande samtidigt som myndighetens rutiner gör det svårt och tidskrävande för handläggarna att avslå ansökningar som de misstänker bygger på påhittade historier.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
– I bästa fall är en procent av de asylsökande genuina. Det finns nästan ingen del av asylsystemet som inte antingen präglas av omfattande bedrägerier eller helt enkelt fungerar väldigt dåligt. Ingenting fungerar som det ska, säger han till The Times.
Samma historier återkommer
Ett återkommande fenomen är vad handläggarna enligt J kallar ”package claims” – paketansökningar där personer med samma bakgrund kommer med snarlika eller identiska berättelser om varför de behöver skydd.
Ett exempel gäller ett stort antal irakiska kurder som uppgett att de haft ett förhållande med dottern till premiärministern i den kurdiska regionen i Irak. Enligt J har antalet män som berättat samma historia uppgått till hundratals. Det ska till slut ha blivit ett stående skämt bland handläggarna.
Ett annat återkommande upplägg uppges förekomma bland asylsökande från Pakistan. Hundratals män ska ha hävdat att de riskerar sina liv i hemlandet på grund av sin homosexualitet – samtidigt som många av dem uppgett att de haft ett förhållande med samma man.
LÄS ÄVEN: Ensamkommande-bluffen: 7 av 10 är vuxna
Denne man ska i sin tur ha skrivit stora mängder stödbrev för att styrka deras berättelser. Handläggarna har också fått in fotografier där pakistanska män poserar tillsammans på samma gayklubb i östra London. Bilderna ska ha använts som bevis för deras sexuella läggning.
Inrikesdepartementet har sedan tidigare uppmärksammat problemet med falska asylansökningar grundade på påstådd homosexualitet. En granskning från BBC avslöjade tidigare en verksamhet där jurister och migrationsrådgivare mot betalning erbjöd hjälp med att konstruera sådana ansökningar.
Påstod sig vara partitoppar
Liknande mönster beskrivs bland sökande från Bangladesh. Under de senaste åren har många uppgett att de riskerar politisk förföljelse eftersom de varit aktiva i Awami League, som styrde Bangladesh fram till 2024 och vars verksamhet senare förbjöds.
Enligt J har personer som uppgett sig ha haft höga befattningar som ordförande, vice ordförande eller generalsekreterare samtidigt haft svårt att svara på elementära frågor om partiets politik och sin egen roll i organisationen.
Ansökningarna har i vissa fall kompletterats med vad handläggaren beskriver som falska polisdokument. Samma namn på domare och andra tjänstemän ska ha återkommit gång på gång.
Att kontrollera dokumentens äkthet direkt med myndigheterna i ursprungsländerna är emellertid inte möjligt. Sekretessregler ska förhindra brittiska myndigheter från att kontakta hemlandet om en persons asylansökan, eftersom en sådan kontakt skulle kunna utsätta en verklig flykting för fara.
Får tid att förbereda berättelsen
J riktar också kritik mot själva asylprocessen. När en person söker asyl hålls först en kortare intervju där grundläggande information samlas in. Den mer omfattande intervjun, som kan pågå i flera timmar, genomförs först senare.
Enligt visselblåsaren ger tidsintervallet de sökande möjlighet att skaffa rådgivning, förbereda sina berättelser och ordna dokumentation som stöder dem. Han anser därför att den som söker asyl redan från början borde tvingas redogöra utförligt för sina skyddsskäl.
Inrikesdepartementet har kortat väntetiderna mellan intervjuerna, men enligt J kan sökande bland annat skjuta upp processen ytterligare genom sjukintyg.
Enklare att bevilja än att avslå
Visselblåsaren beskriver också vad han anser vara en inbyggd slagsida inom myndigheten. Att godkänna en ansökan kan enligt honom ta omkring en halvtimme, medan ett avslag kan kräva flera timmars arbete. Vid ett avslag måste handläggaren bemöta den asylsökandes uppgifter punkt för punkt och utförligt motivera varför skyddsskäl saknas.
Han reagerar även på att personalen enligt honom instruerats att kalla de asylsökande för ”kunder”. Det speglar, menar han, en kultur där handläggaren förväntas tillhandahålla en tjänst åt den sökande snarare än att företräda statens intressen.
Myndigheten förnekar
Visselblåsarens uppskattning om att endast en procent har genuina asylskäl skiljer sig kraftigt från de officiella besluten. Under året fram till juni beviljades 42 394 personer flyktingskydd efter sammanlagt 115 394 beslut i första instans. Det motsvarar 38 procent. Andelen har dock sjunkit kraftigt från 77 procent 2022.
Inrikesdepartementet vill inte kommentera uppgifter från en anonym källa men tillbakavisar bilden av att myndigheten saknar möjligheter att upptäcka fusk. Enligt departementet granskas varje ansökan individuellt av utbildade handläggare som väger samman den sökandes berättelse, dokumentation och information om förhållandena i hemlandet.
Myndigheten uppger också att man har etablerade rutiner för att bedöma trovärdighet och upptäcka bedrägerier. Om det framkommer att en person har lämnat falska uppgifter kan skyddsbeslutet återkallas.
Regeringen arbetar samtidigt med ny migrations- och asyllagstiftning som enligt inrikesdepartementet ska göra handläggningen snabbare och göra det svårare att missbruka systemet. Budskapet från inrikesdepartementet är att personer som försöker lura sig till rätten att stanna ska få avslag och lämna Storbritannien.
