Enligt statistik – sammanställd av Aftonbladet – är det endast några få procent av asylinvandrarna som kom till Sverige 2015 som försörjer sig genom arbete. En överväldigande majoritet får skattefinansierad etableringsersättning eller socialbidrag.
Under 2015 sökte 162 877 människor asyl i Sverige. Sverige spelade stor roll i den historiska “flyktingkrisen” då vi tog emot flest asylinvandrare – 10 gånger fler än genomsnittet per capita i EU. 60 501 har hittills fått permanent uppehållstillstånd.
Ge bort Samnytt PLUS i julklapp! 🎄🎅
Överraska någon med en prenumeration på Samnytt Plus. Den perfekta julklappen för den som värdesätter ocensurerad journalistik.
Aftonbladet har i en granskning sammanställt statistik från SCB, Migrationsverket och Statens personadressregister över vad som hände med alla asylinvandrare som fick stanna. Undersökningen kan bland annat presentera dagslägets inkomstsituation för de som sökte asyl i Sverige 2015 och är över 15 år (40 019 personer).
Statistik från SCB visar att 18 405 av dem får socialbidrag. 9 970 får studiemedel. Endast 4 574 försörjer sig genom sysselsättning. Hur stor andel av dessa som är riktiga jobb respektive skattesubventionerade anställningar och sysselsättningsåtgärder framgår inte.
Nationalekonomen och professorn Per Lundborg, som pratat med Aftonbladet, anser att fler enkla jobb är lösningen på problemet. Samtidigt går trenden i motsatt riktning där de enkla jobben i snabb takt rationaliseras bort med ny teknik, automatisering och robotisering.
I den sammanställda statistiken framgår att de allra flesta som sökte asyl i Sverige 2015 emigrerade från Syrien och Afghanistan, följt av Irak, statslösa (palestinier), Eritrea och Somalia.
LÄS ÄVEN: Asylinvandrare i Lomma kräver hyreskontrakt – trots bostadsbrist
Kommentarer förhandsgranskas inte av Samnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet. Klicka här för att läsa våra kommentarsregler.