Åkaren Sigge i södra Halland satsade miljoner på eldrivna lastbilar, i linje med EU:s och Sveriges klimatmål och påbud om ”grön omställning”. Det som förespeglades som en investering i framtiden kan i stället bli åkeriets undergång till följd av skyhöga elnätsavgifter – formade av både EU-regler och svenska beslut.

För två år sedan stod åkaren Sigge inför ett vägval. Diesel eller el. Politiker i både Bryssel och Stockholm hade länge pekat ut riktningen: transportsektorn skulle elektrifieras. Sigge tog politikerna på orden.

Han köpte två eldrivna lastbilar – inte som en symbolhandling, utan som ett affärsbeslut. Det skulle ju löna sig att ligga steget före i en bransch under omvandling.

“Jag gjorde det ni bad oss göra. Jag investerade miljoner”, skriver Sigge i ett öppet brev till politikerna som Tidningen Proffs publicerat.

Det var ett beslut som kändes rätt i tiden. Men det visade sig snart att spelplanen inte var vad den framställts som.

Verkligheten hann i kapp

Problemet uppstod inte på vägarna – utan i eluttaget. När lastbilarna snabbladdas samtidigt – vilket ofta är nödvändigt i verksamheten – uppstår höga effekttoppar. Och i dagens elsystem är det toppar som kostar. Rejält.

Den så kallade effektavgiften, som tas ut av elnätsbolagen, gör att företag inte betalar bara för hur mycket el de använder – utan när och hur snabbt de använder den. För Sigge innebär det tiotusentals kronor extra – varje månad.

“Det kostade mig 40 000 kronor plus moms i effektavgift… inte för att jag använder mer el totalt, utan för att jag använder den när verksamheten kräver det”, skriver han.

LÄS ÄVEN: Kraftig kritik när elnätsavgifterna rusar

Sigge pekar på en kollision mellan teori och praktik. Straffavgifterna är avsedda att förmå konsumenterna att använda mer el när belastningen på näten är låg och vice versa. Vilket i förståne kan framstå som en rimligt tanke.

Men transporter styrs av kundernas behov – inte av elnätets belastning. En lastbil måste laddas när den behöver köras. Annars står den still. Och en stillastående lastbil genererar inga intäkter.

EU en del av problemet

Bakgrunden finns delvis på EU-nivå. Genom lagstiftning som klimatpaketet ’Fit for 55’ och skärpta utsläppskrav på tunga fordon har EU satt tydlig press på elektrifiering av transporter. Samtidigt driver EU också på för att elnäten ska användas mer effektivt – bland annat genom så kallad effektbaserad prissättning.

Tanken är att jämna ut belastningen på elnätet och att ansvariga för elnäten därmed ska slippa göra de dyra investeringar i kapacitet som egentligen skulle behövas. Ansvaret läggs över på kunden som straffas vid användning av el på ”fel” sätt vid “fel” tidpunkt.

Men konsekvensen blir att verksamheter med höga, samtidiga effektbehov – som snabbladdande åkerier – drabbas hårt. En av dem som straffas och känner sig förd bakom ljuset är Sigge.

EU har inte direkt beslutat om de svenska effektavgifterna, men satt ramarna och press på medlemsländernas politiker – mer elektrifiering, mer flexibel elanvändning och ett större ansvar på användarna att anpassa sig i stället för på nätansvariga att åtgärda kapacitetsbristerna i systemen.

Svenska regler förvärrar

Hur detta slår i praktiken avgörs nationellt. I Sverige har Energimarknadsinspektionen på myndighetsnivå getts fria händer att driva på en övergång till effektbaserade elnätsavgifter. Syftet sägs vara att skapa ett mer robust elsystem.

Men förändringen har mötts av kritik för att ske utan att konsekvenserna blivit tydliga för företagen. En av de som känner sig lurad är Sigge. Bakom ordet ”robust” i lanseringen döljer sig också dess motsats – avsaknaden av ett så robust elnät som skulle behövas för en storskalig övergång från fossilt till el.

Många av dessa regelverk och inriktningar togs fram under tidigare svenska regeringar, där elektrifiering stod högt på agendan. Dagens regering har i stor utsträckning ärvt systemet men får kritik av näringsidkare som Sigge för att inte ha gjort om och gjort rätt.

Hans kritik riktas därför inte bara bakåt – utan också mot Tidöpartierna. Trots att problemen varit tydliga inför och under mandatperioden har regelverken inte justerats i takt med verkligheten.

LÄS ÄVEN: Höjd elnätsavgift skylls på klimatomställningen

Ingen varnade åkaren Sigge innan han gjorde den dyra investeringen. Ingen varnade för att laddningen av de eldrivna fordonen kunde bli en ekonomisk katastrof för hans företag.

“Ingen talade om att laddningen… skulle bli en ny ekonomisk riskfaktor via elnätets monopol”, skriver han.

Detta med hänvisning till att ingen konkurrens råder mellan nätleverantörerna. I stället har de mutat in geografiska revir där de har monopol och i stort sett kan sätta vilka priser de vill.

Småföretagare försökskaniner

I praktiken har pionjärer som Sigge blivit försökskaniner. De som ställt om först – ofta små och medelstora företag – får nu betala priset för ett energisystem som inte har anpassats för den omställning politiken kräver.

“Den som ställer om först får betala mest”, konstaterar Sigge och varnar för att det riskerar att bromsa hela omställningen. – utan förutsägbara ekonomiska villkor vågar färre ta steget.

Regeringen: ”Elektrifieringen central för klimatmålen”

2023 aviserade energi- och näringsminister Ebba Busch elektrifieringen av transportsektorn som central för att Sverige och Europa ska klara klimatmålen. Detta i samband med introduktionen av batteritekniken SEEL som beskrevs som ”en milstolpe i utvecklingen mot en mer hållbar transportsektor”.

– Sverige har en stolt tradition inom fordonssektorn och med SEEL stärker vi landets konkurrenskraft ytterligare. Den testning och forskning som bedrivs här kommer att ha en avgörande plats för övergången till ett elektrifierat transportsystem. Med SEEL kan den svenska transportsektorn leda den globala utvecklingen mot ökad hållbarhet, sade Busch då.