Polisen har nyligen offentliggjort sin statistik över det väpnade invandringsrelaterade gängvåldet. Och siffrorna för 2024 är i likhet med tidigare år dyster läsning. I snitt sköts fyra personer ihjäl varje månad och fler än en person i veckan skottskadades. Antalet skottlossningar totalt i gänguppgörelser kan fortsatt räknas i flera hundratal. Även sprängdåden ligger kvar på hög nivå med i snitt en detonation var tredje dag.

Polismyndigheten väljer att på sin webbplats rubriksätta statistiken för 2024 års väpnade gängvåld med att “Antalet skjutningar fortsätter att minska”. Minskningen har dock skett från en extremt hög nivå till en fortfarande mycket hög nivå.

Under året sköts 44 personer ihjäl i väpnade gänguppgörelser, i snitt nära fyra personer varje månad. Därutöver skottskadades 57 personer i samma miljöer, det vill säga drygt en person i veckan. Antalet konstaterade skottlossningar totalt var 270 stycken, vilket innebär att det sköts mer än två av tre dagar under året.

Olika analyser

Missa inte vårt PLUS-innehåll!

Enligt Polismyndigheten själv beror den minskning som ändå har skett relativt tidigare års extremt höga nivåer på ett mer effektivt polisarbete riktat mot de kriminella invandrargängen.

– Vår bedömning är att minskningen beror på vår ökade förmåga att förhindra och avvärja våldsdåd, säger Johan Olsson, chef för polisens nationella operativa avdelning, Noa.

Men det finns alternativa förklaringar.

Många menar att färre skjutningar betyder färre konflikter inom och mellan de kriminella gängen. Hierarkierna och reviren är mer stabila och brottsverksamheterna kan löpa på utan de störningar som det innebär när man i stället måste lägga tid och resurser på att skjuta varandra.

En förklaring till att dödstalen går ned är också att landets kirurger tillägnat sig mer kunskap och erfarenhet av att hantera allvarliga skottskador och därför kan rädda fler till livet jämfört med tidigare.

Lägre inte lika med lågt

Polisen vidgår också längre ned i sitt pressmeddelande att “minskat antal skjutningar” inte är liktydigt med ett lågt antal skjutningar och skriver att “konfliktnivån och efterfrågan på våld i Sverige fortsatt hög” i den invandrarkriminella gängmiljön.

Man uppger vidare att man under 2024 sett en omfattande rekrytering av mördare i digitala miljöer och att “antalet misstänkta personer per ärende har ökat kraftigt”. Enligt Johan OIsson betyder det att polisen “uppnår en bredare lagföring och kommer åt fler av de inblandade än tidigare”.

Det är inte alla överens om.

En tilltagande trend är att gängen rekryterar icke straffmyndiga personer att utföra morden. Dessa kommer man inte åt med lagföring. Gruppen förövare till gängskjutningar yngre än 18 år har enligt polisen mer än fördubblats de senaste åren.

Som andel totalt utgör dessa nu en fjärdedel av skyttarna och för fullbordade mord så mycket som en tredjedel. Var tionde mördare är yngre än 15 år.

Straffrabatter och straffrihet ifrågasätts

I takt med att allt fler personer under 15 år – så kallade barnsoldater – blir mördare, har straffrabatterna och straffriheten för unga förövare börjat ifrågasättas. Att mörda någon blir straffritt, offrens anhöriga får inte upprättelse och allt yngre personer pressas att förstöra sina liv med mord på sittsamvete redan innan de ens gått ut grundskolan och tagit sina första steg in i vuxenlivet.

En orsak till att fler tilltänkta mordoffer överlever är att de kontrakterade mördarna är så unga, nervösa och dåliga på att skjuta. En konsekvens av detta är också att man ofta tar fel på person och skjuter någon annan än den man fått i uppdrag att ta livet av eller skjuter vilt omkring sig på allmän plats så att tredje man skadas eller dödas.

Legitimt att mörda anhöriga

En annan trend är att man i den invandringsrelaterade brottsmiljön breddat synen på vilka man anser sig ha rätt att ge sig på med dödligt våld. Tidigare var endast aktivt kriminella legitima offer, idag mördar man även anhöriga – syskon, föräldrar, partners och så vidare.

– Vår uppfattning är att det tillvägagångssätt som framträdde 2023 där anhöriga ses som legitima måltavlor tyvärr kvarstår, säger Johan Olsson.

Fortsatt stort antal sprängdåd

Något som polisen utelämnar i sitt pressmeddelande är att en annan del av det gängkriminella våldet – sprängdåden – ligger kvar på en både i ett svenskt och internationellt perspektiv mycket hög nivå. När det gäller planerade dåd syns till och med en ökning jämfört med förra året.

I snitt detonerade en gängkriminell bomb var tredje dag under 2024. Det är en handfull färre än året innan. Samtidigt ökade dockantalet planerade sprängdåd jämfört med 2023 från 74 till 60 stycken, det vill säga fler än ett brott i veckan. Siffran för förberedelser till dylik allmänfarlig ödeläggelse var oförändrat 128 till antalet och alltså i snitt flera i veckan.

Det totala antalet relaterade brott landade på 317 stycken. Beträffande siffrorna för försök och i än högre grad förberedelser är mörkertalet stort. Avsevärt fler dåd kan ha planlagts än vad som kommit till polisens kännedom.