Sverige har redan den lägsta andelen vårdplatser bland OECD-länderna. Allt tyder på att situationen kommer fortsätta försämras.

Mellan åren 2006 och 2017 minskade antalet från omkring 2,9 till 2,2 per tusen invånare. Tittar man ännu längre bak, till 1994, är skillnaden än mer dramatisk – då fanns 5,2 vårdplatser per tusen invånare.

– Man är ganska överens om att vårdplatsbristen är en av de absolut största flaskhalsar vi har i vården i dag, säger Patrik Hidefjäll, utredare på Socialstyrelsen, till Nyhetsbyrån Siren.

Anledningarna till situationen sägs vara i huvudsak två: medicinska landvinningar som möjliggjort snabbare utskrivningar och därmed en rationalisering av vården, och att vårdplatser stängs på grund av bristen på framför allt sjuksköterskor.

– Utvecklingen är tveeggad kan man säga. Många gånger har det setts som att det är ett tecken på att man har en avancerad vård, men minskar antalet vårdplatser snabbare än behovet går ner är det ett problem, säger han.

Hidefjäll menar att problemet är strukturellt då patienter söker sig till sjukhus och akutmottagningar istället för primärvården.