På torsdagen inleds rättegång mot två arabiska migranter, en man och en kvinna för att i enlighet med sin religion och kultur ha skickat två av sina döttrar till Egypten för könsstympning.

Mörkertalet för invandringsrelaterade könsstympningsbrott är stort och även i de fall där brotten uppdagas leder det sällan till åtal. Det aktuella målet är det första i Sverige på 16 år. Brotten begicks 2013 respektive 2015 men får sitt rättsliga efterspel först nu.

När det uppdagades av skolsköterska att paret låtit könsstympa sina döttrar utomlands fråntogs de vårdnaden om både dessa barn och ett tredje syskon och föräldrarna häktades. Förvaltningsdomstolen dit paret fick juridisk hjälp och tolkhjälp att överklaga beslutet ansåg emellertid att omhändertagandet var en för hård åtgärd och fattade beslut om att det skulle hävas.

För att barnen skulle kunna flytta hem till föräldrarna igen, hävdes även häktningen. Men nu åtalas alltså föräldrarna för könsstympningarna. Mannen åtalas även i en tilläggsstämning för folkbokföringsbrott i syfte att tillskansa sig bidrag.

Det framgår av åtalet att föräldrarna också har åsidosatt den svenska skolplikten för döttrarna som förts utomlands under längre perioder. Dock beivras detta inte under någon åtalspunkt.

Flickorna har under utredningen fått visa med hjälp av kvinnliga könsorgan modellerade i lera, hur det gått till när de fick sina kön förstörda utomlands. Båda föräldrarna förnekar brott, i kvinnans fall med hjälp av tolk på arabiska. Det framgår inte om paret nekar till handlingarna i sig eller bara anser att de inte ska anses som brottsliga.

Enligt åklagaren i målet, Virpi Alajarva, är det en uppförsbacke att få föräldrarna fällda för könsstympningarna. Det måste bevisas att familjen faktiskt var bosatt i Sverige under den period då stympningarna skedde. I annat fall omfattas de som icke-medborgare i Sverige vid tidpunkten inte av den svenska lagen.