I vinter genomförs regeringens och Sverigedemokraternas åtstramningar av invandringspolitiken som bland annat kommer innebära en begränsning av anhöriginvandring och möjligheten att få uppehållstillstånd på humanitär grund.

– Vi har haft en alldeles för stor invandring på allt för lösa premisser under alldeles för lång tid. Det här är en pusselbit i ett stramare regelverk, säger migrationspolitiske talespersonen Ludvig Aspling (SD) till SvD.

– Ofta kommer kritiken i termer av: ”om man bara får förenas med sina familjemedlemmar så går integrationen mycket bättre”. Men tyvärr är det inte så enkelt. Historien har visat annorlunda, säger migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M).

LÄS ÄVEN: Ekeroth: ”Invandringen 2023 tionde högsta någonsin”

De nya reglerna innebär att gränsen för när en make eller sambo kan nekas uppehållstillstånd på grund av anknytning höjs från 18 till 21 år – det högst tillåtna enligt EU:s regelverk. Samtidigt skärps försörjningskraven vid anhöriginvandring när anknytningspersonen räknas som alternativt skyddsbehövande.

Ge bort Samnytt PLUS i julklapp! 🎄🎅

Överraska någon med en prenumeration på Samnytt Plus. Den perfekta julklappen för den som värdesätter ocensurerad journalistik.
Ge bort en prenumeration

– Det här är viktigt för att driva politiken i en mer restriktiv riktning men framförallt för att motverka tvångsäktenskap. Det är lättare när man är lite äldre att fatta egna beslut och inte tvingas in i äktenskap, säger Maria Malmer Stenergard.

– Man ska ställa krav på försörjning från dag ett för anhöriga till alternativt skyddsbehövande. Tidigare har man haft en tremånadersrespit där det inte funnits något försörjningskrav, fortsätter migrationsministern.

Ömmande omständigheter

Vidare tas uppehållstillstånd på grund av “särskilt ömmande omständigheter” bort för barn och vissa vuxna, i stället ska barn kunna beviljas uppehållstillstånd på grund av “synnerligen ömmande omständigheter”. Vid en bedömning ska hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situationen i hemlandet vägas in.

– Det kan till exempel handla om en person som lider av en mycket allvarlig, livshotande sjukdom och man inte bedöms kunna få den vården i sitt hemland, säger Maria Malmer Stenergard.

LÄS ÄVEN: Bengt Westerberg: Invandring lösningen på Sveriges utmaningar