Den svenska spelmarknaden fortsätter sin snabba tillväxt och Sverige räknas fortfarande som ett europeiskt nav för spelutveckling. Men spelbranschen står inför stora utmaningar, då det är svårt att få tag på kompetent arbetskraft. Det utbildas för få personer, och de som utbildas plockas i regel från utbildningarna innan de hunnit ta sin examen. Om trenden fortsätter, riskerar den svenska spelbranschen att hamna på efterkälken.
Svenskarna är ett spelälskande folk och en stor del av befolkningen ägnar sig åt digitala spel i olika former. Mest populärt är gambling och online casino som lockar mer än halva befolkningen. Hela 60 procent av svenskarna uppger att de spelat om pengar de senaste 12 månaderna. Även om det skett en svag minskning sedan året innan, då 66 procent uppgav att de spelat om pengar, så kan man konstatera att spel är något som absolut lockar en stor del av svenska folket. Något att notera är att spelarna föredrar säkra och kvalificerade spelbolag. För ett år sedan, den 1 januari 2019, infördes ett licenssystem för spel i Sverige. För att få verka på den svenska marknaden måste ett spelbolag inneha spellicens. Av de som spelar använder enbart 4 procent en sajt som inte innehar svensk spellicens. Till dags dato har 95 spelbolag beviljats svensk licens, vilket innebär att de måste hålla sig till en hel del regler och förordningar.
Spelindustrin i sin helhet fortsätter dessutom att blomstra, och den svenska spelindustrin är ännu en aktör att räkna med, eftersom svenska spelutvecklare fortsätter att överträffa marknadens förväntningar. Omsättningen för de svenska spelbolagen uppgick år 2018 till 19,2 miljarder kronor, vilket innebär en ökning på 42 procent från året innan, som hamnade på 13,5 miljarder kronor. De senaste fem åren har det skett en tredubbling i omsättning.
Omsättningen för svenska spelutvecklare har stadigt ökat år för år. Illustration: Dataspelsbranschen/Swedish Games Industry
Nästan 8000 anställda i svenska spelbolag
Spelbranschen är dessutom en arbetsgivare att räkna med. Den stora majoriteten av spelbolagen växer och anställer i dag 7924 utvecklare, varav 5320 av dessa är stationerade i Sverige. Glädjande är också att var femte tjänst på svenska spelbolag innehas av en kvinna, vilket annars är ganska ovanligt i denna mansdominerade bransch. Under det senaste året tillkom dessutom 41 nya spelbolag i Sverige, och över 600 personer har fått nya anställningar i landets spelbolag. Eftersom de allra flesta bolagen är vinstdrivande, innebär detta ett kraftigt tillskott i den svenska skattekistan. Under ett år betalar svenska spelbolag in över 2 miljarder kronor i skatt (om man räknar med löneskatter, arbetsgivaravgifter och bolagsskatt).
Flera kända spelbolag i Sverige
Sverige är en etablerad aktör på den globala spelmarknaden. Stora namn som King, Mojang och DICE har satt Sverige på kartan, och svenskutvecklade spel når ut till mer än 1 miljard människor världen över, enligt försäljnings- och nedladdningssiffror. Några tungviktare på spelfronten är Minecraft, Battlefield, Candy Crush Saga och Gonzo’s Quest, som alla har svensk stämpel på sig.
Allt pekar på att den svenska framgångssagan inom spelbranschen fortsätter. Dock står spelbolagen inför vissa utmaningar, varav personalfrågan är den största. Spelindustrin skriker efter arbetskraft, men personer med rätt kompetens är svåra att hitta. Dels utbildas det för få personer för att möta behovet, dels så fullföljer studenterna inte sina utbildningar. I många fall blir de plockade av spelbolag under utbildningens gång. I andra fall är utbildningen för utmanande så man hoppar av. På programmet Technical Artist i spel på Blekinge Tekniska Högskola är det exempelvis bara en av tio som genomför hela sin utbildning och tar examen.
Även i mindre orter, såsom i Skövde, där det utbildas spelutvecklare på Högskolan, lyckas inte de lokala spelbolagen locka till sig arbetskraft, i alla fall inte om man vill ha seniora spelutvecklare. Ett problem är att det även råder stor brist på programmerare i hela landet, så man måste även konkurrera med dessa tjänster.
Kreativa lösningar för att hantera personalbristen
Programmering har nu införts som ett grundskoleämne. Bild: Pixabay.
När det inte går att hitta kompetent personal, tvingas spelbolagen lösa personalfrågan på andra vis. Ett sätt är just att plocka studenter på teknikutbildningar och sedan internutbilda dem på plats. Då kan man skräddarsy personen så att man får den kompetens man söker, utan att behöva betala multum för en senior spelutvecklare. Detta är dock ett tidskrävande arbete och risken är att personen sedan går vidare till ett nytt mer välbetalt jobb med sin internutbildning i bagaget. En annan metod är att anställa folk från utlandet. Då de svenska lönenivåerna är relativt höga globalt sett, är det inte så svårt att locka hit utländska arbetare. Tyvärr tvingas man då navigera sig igenom migrationsdjungeln och riskerar att personen fastnar i byråkratiska visumärenden. Därför är det många bolag som helt enkelt förvärvar hela utländska utvecklingskontor för att på så vis lösa personalfrågan.
Ett steg för att på lång sikt lösa personalbristen är att införa programmering som ämne i grundskolan. Sedan hösten 2018 lär sig alla grundskoleelever programmering, för att anpassa sig för vår nya digitaliserade värld. Förhoppningsvis kan detta i framtiden hjälpa till att mätta den hungriga spelmarknaden.