Drivmedelsbolagens obstruktiva utspel om att inte sänka eller rentav höja priserna på bensin och diesel om Tidöregeringen sänker reduktionsplikten har väckt ilska hos många. Nu stämmer även Konkurrensverket in i kritiken och kallar det ”problematiskt” i gränslandet till kartellbildning.

Inför valet lovade flera av de partier som nu styr Sverige att man om man anförtroddes regeringsmakten skulle se till att få ned de skyhöga priserna på bensin och diesel rejält. Det skulle bland annat ske genom en kraftig sänkning av den så kallade reduktionsplikten, det vill säga den fördyrande inblandning av biodrivmedel som regeringar av annan politisk färg infört med hänvisning till påstådda men av andra ifrågasatta klimatvinster.

LÄS ÄVEN: Preem hotas av bojkott efter utspel om oförändrat dieselpris

När löftet inte infriades efter valet uppstod en svekdebatt som kostat flera av Tidöpartierna ett stort antal väljare, så många att vänstern sannolikt skulle återta makten om det hölls val idag. Detta har fått regeringen och SD att försenat ändå komma till skott med att sänka reduktionsplikten.

I en debattartikel i Dagens Nyheter för några dagar sedan meddelades att man beslutat sänka inblandningen av biodrivmedel ned till 6 procent från och med årsskiftet för både bensin och diesel, en nivå man kunde enas om är ”EU:s miniminivå”. Det ska ställas i relation till den tidigare S-regeringens plan att höja reduktionsplikten till hela 40 procent för diesel nästa år och även kraftigt för bensin.

Grundat på matematiska beräkningar prognostiserade SD, M, KD och L i debattartikeln att sänkningen av reduktionsplikten bör ge en prissänkning vid pump på cirka 5,50 kronor litern.

Drivmedelsbolagen obstruerar mot regeringen

Men textens trycksvärta hade knappt hunnit torka innan drivmedelsbolagen började skjuta reformen i sank med påståenden om att de inte kommer att sänka priserna ens i närheten av detta. På Preem, som stått de rödgröna och socialdemokratiska regeringarna särskilt nära de senaste mandatperioderna, säger man till och med att man tvärtom kommer att höja priset om reduktionsplikten sänks.

Skälet till obstruktionen är att drivmedelbolagen efter påtryckningar från de rödgröna partierna i regeringsställning valt att storsatsa på biodrivmedel och profilera sig som klimatsmarta i sin marknadsföring. Man har vant sig vid att tjäna stora pengar på den gröna omställningen och gillat hur politikerna genom att skapa klimatångest hos väljarna har vant dem vid att betala Europas högsta drivmedelspriser. Att ställa tillbaka kan innebära både en ekonomisk förlust och en prestigeförlust.

För att legitimera uteblivna prissänkningar vid sänkt reduktionsplikt ägnar man sig åt spekulationer om att det kommer att bli dieselbrist om man inte får blanda i lika mycket biodrivmedel som nu och att det får priserna på råvaran att skjuta i höjden.

Anklagas för att sprida lögner

Men det bygger, som Maths Nilsson på den motorjournalistik specialiserade sajten Carup visat, på helt orimliga antaganden om att dieselpriset skulle öka med 50 procent eller mer. Nilsson går så långt som att anklaga drivmedelsbolagen för att sprida rena lögner. Och bolagen har fått med sig många vänsterliberala journalister på tåget för att vilseleda medborgarna.

Nilsson påtalar att Sverige har en betydande reservkapacitet eftersom hälften av den diesel som raffineras här idag går på export. Det går, menar han, alldeles utmärkt att kompensera för en något högre efterfrågan i Sverige genom att minska motsvarande på exporten.

En annan falsk uppgift som sprids av bland annat drivmedelsbolagen är att den kontinuerligt ökande reduktionsplikten inneburit att Sverige blivit väsentligt mer självförsörjande på drivmedelsfronten, oberoende av att importera råolja och därmed mer okänsliga för oljeprisets svängningar.

Det stämmer inte, förklarar Nilsson eftersom nästan all biodiesel som används i Sverige också importeras från utlandet och den blygsamma andel som tillverkas här nästan helt har importerade råvaror som bas.

Får hård kritik från Konkurrensverket

Den här obstruktionen mot den nya regeringen och vilseledandet av medborgarna har nu renderat bränslebolagen hård kritik från Konkurrensverket.

– Jag tycker det är problematiskt att de svarar på sådana frågor. De borde hålla sig för goda för att svara på frågor om hur priset kommer vara framöver, säger Arvid Fredenberg, chefsekonom på myndigheten.

Han antyder att det rentav kan handla om kartellbildning när bolagen på det här sättet går ut och publikt meddelar vilken företagsstrategi man ämnar bedriva. Och drivmedelsbolagen har en lång historik av kartellsamarbeten i syfte att hålla sina höga vinster uppe och få kunderna att betala mer för dieseln och bensinen än vad de skulle behöva om konkurrensen fungerade. Att fyra aktörer kontrollerar i princip hela marknaden gör den här sortens riggning av prissättningen enklare.

Livsviktigt för Tidöpartierna

För Tidöpartierna är det i väljarstödshänseende oerhört angeläget att den aviserade reformen med sänkt reduktionsplikt verkligen leder till de kraftigt lägre drivmedelspriser som hushållen men också transportbranschen och lantbruksnäringen anser sig ha blivit lovade. Man kontrar därför nu med att ge Konkurrensverket ett särskilt uppdrag att punktmarkera bränslebolagen från den 1 januari 2024 när beslutet träder i kraft.

”Många hushåll har en pressad ekonomi. Drivmedel har blivit enormt dyrt pga reduktionsplikten. Nu ändrar vi det. Jag förväntar mig att även oljejättarna tar ansvar och sänker priset så mycket de kan, så att den som måste köra bil till jobbet eller barnens träning har råd att göra det”, skriver finansminister Elisabeth Svantesson (M) på Twitter i en besk kommentar till drivmedelsbolagens utspel om att sätta käppar i hjulen för regeringen.

LÄS ÄVEN: Ekeroth: ”Preem visar hur djupa staten fungerar”