Dubbelt så hög arbetslöshet i Malmö som riksgenomsnittet – hög invandring av lågutbildade orsak

Arbetslösheten i Malmö är dubbelt så hög som i Sverige som helhet. I intilliggande kommunerna Lomma och Vellinge är arbetslösheten tvärtom bland den lägsta i landet och bara hälften jämfört med riksgenomsnittet.

Huvudförklaringen till de stora skillnaderna är kommunernas demografiska profil. I Lomma och Vellinge bort i huvudsak välutbildade svenskar medan Malmö har den högsta andelen lågutbildade utomvästliga invandrare i landet.

Under högkonjunkturen de senaste åren har arbetslösheten i landet sjunkit något. Men inte i Malmö, där ligger den fortfarande på 14 procent. I grannkommunerna Lomma och Vellinge är den 3 procent.

Ännu färre jobb skulle dock bli utförda i Malmö om man bara förlitade sig på stadens egna invånare. Många arbeten utförs i stället av personer bosatta i Lomma och Vellinge. Fördelen med det är att hjulen i staden snurrar.

Förlorar skatteintäkter när jobben går till utsocknes
Nackdelen är att skatteintäkterna för dessa jobb inte går till staden utan grannkommunerna. Malmö går också varje år med ett mycket stort budgetunderskott som måste täckas upp via det kommunala utjämningssystemet, som idag sitt namn till trots i huvudsak är ett statligt stöd. Detta på grund av att så få kommuner i Sverige idag går med vinst så att det inte finns några kommunalskattepengar att fördela.

Den höga arbetslösheten i staden och det faktum att företagen måste rekrytera så mycket arbetskraft i grannkommunerna förklarar Sydsvenskan med att “jobben i Malmö inte passar de arbetslösa Malmöborna”. Ansvariga på Arbetsförmedlingen förtydligar innebörden i detta med att jobb med låga kvalifikationskrav som inte kräver gymnasieutbildning snabbt minskar. Nästa inga av de jobb som utlyses i Malmö har lägre krav än gymnasiekompetens.

Att de jobb som skapas i staden “inte passar” de arbetslösa invånarna i staden beror på att dessa i stor utsträckning är lågutbildade. Flera tusen av de arbetssökande har inte ens gått ut grundskolan. En annan gemensam faktor för dessa arbetslösa är att det stora flertalet är asyl- och anhöriginvandrare från tredje världen.

Majoritet arbetslösa är utlandsfödda
Av 22 000 inskrivna arbetslösa i Malmö är 15 500 utlandsfödda. Hur många av de resterande som är andra generationens invandrare framgår inte av siffrorna.

Utbildningsnivån i Malmö är därför påtagligt lägre än på andra håll vilket alltså påverkar anställningsbarheten kraftigt negativt. Det har i den offentliga debatten talats mycket om att “skapa enkla jobb” som en lösning på den “utmaning” som den höga arbetslösheten bland invandrare benämns som. Då skulle Sverige kunna fortsätta ha Europas i särklass högsta asylrelaterade invandring, resonerar man.

Enkla jobb har försvunnit
Trenden för enkla jobb går dock i rakt motsatt riktning. De sista sådana jobb av något ansenligt antal som tidigare fanns i Malmö försvann med finanskrisen 2008. Sverige som helhet har den lägsta andelen enkla jobb i hela EU men även den internationella utvecklingen går i snabb takt mot att dessa jobb rationaliseras bort och ersätts med robotar.

Efter finanskrisen 2008 har arbetslösheten i Sverige som helhet minskat sakta men säkert. Detta beroende på omställningar och strukturförändringar på arbetsmarknaden där gamla lågkvalificerade jobb fasats ut till förmån för mer kvalificerade som har kunnat tas av en matchad mer välutbildad arbetskraft.

I Malmö har den utvecklingen uteblivit. De gamla lågkvalificerade jobben har försvunnit men arbetskraften i staden har inte kunnat efterfråga de nya mer kvalificerade jobb som skapats. Dessa jobb har i stället gått till arbetstagare utanför staden, i grannkommunerna men även på andra sidan sundet.

Vill tona ned invandringens negativa effekt
På Arbetsförmedlingen vill man ändå tona ned den höga invandringen som förklaring till stadens dystra sysselsättningsutveckling. Detta genom att isolerat titta på asylkollapsåret 2015 då över 160 000 migranter kom till Sverige.

Effekten av den vågen syns i statistiken över arbetslösa, men har inte påverkat arbetslöshetsstatistiken i stort, säger Josef Lannemyr som är analytiker på Arbetsförmedlingen men utelämnar då att Malmö under lång tid haft den högsta asylrelaterade invandringen i Sverige och att invånarna i staden idag, lite beroende på hur man räknar, består av fler invandrare än svenskar.

Svårt utbilda bort arbetslösheten – många är inte studiemotiverade
Den andra lösningen på “utmaningen” med hög arbetslöshet bland invandrare stavas utbildning. Men denna utmaning består inte endast i att ordna fram utbildningsplatser. Enligt Arbetsförmedlingen är det en annan faktor som bromsar – många av de bidragsförsörjda invandrarna saknar studiemotivation. “Utbildning passar inte för alla” skriver Sydsvenskan (betalartikel 18-07-31) och Josef Lannemyr förtydligar:

– Är man inte motiverad att plugga så kommer man aldrig att få en gymnasieutbildning.

Vare sig Sydsvenskan eller Arbetsförmedlingen har några hypoteser om varför så många invandrare inte vill skaffa sig en utbildning som kan leda till att de kommer i egen försörjning. Inte heller presenteras några förslag på hur man kan öka denna motivation.

AF-förslag: Anställ outbildade sjuksköterskor och skapa fler subventionerade jobb

I stället uppmanar Lannemyr de privata företagen och den offentliga sektorn att tänka om och sänka sina krav när man anställer. Inom vården kan man enligt denna idé anställa sjuksköterskor som inte har sjuksköterskeutbildning men som har vissa begränsningar i vilka arbetsuppgifter de får utföra. I den privata sektorn kan man göra på motsvarande sätt, menar Lannemyr.

Ett annat förslag från Arbetsförmedlingen i Malmö är att ytterligare öka antalet subventionerade jobb där skattebetalarna står för större delen av lönen. Detta har redan prövats i stor skala men utan att det fått någon avgörande positiv effekt på arbetslösheten bland invandrare. Däremot har det lett till att många svenska företag har slagits ut då man inte kunnat konkurrera med företag som satt i system att sänka sina kostnader genom att endast anställa skattesubventionerad arbetskraft.

Låg arbetslöshet i Danmark
Lannemyr pekar på Danmark som föredöme, där arbetslösheten endast är 4 procent. Danmark har dock haft en avsevärt lägre asylrelaterad invandring. Sverige har under lång tid inte bara haft högre invandring än Danmark utan högre invandring än alla de övriga nordiska länderna tillsammans. Att minska invandringen till dansk nivå är dock inte en lösning som Arbetsförmedlingen i Malmö har med i sitt paket med åtgärdsförslag.