Den svenska byråkratin är ett sedan länge omvittnat och kritiserat fenomen. Vården utgör inget undantag. En färsk undersökning som tidningen Vårdfokus gjort visar att svenskarna kontinuerligt får mindre vård och mer byråkrati för pengarna.

Bara sedan 2010 har byråkraterna i vårdapparaten ökat med 36 procent. Läkarna har endast ökat med 16 procent och när det gäller sjuksköterskor har det till och med varit en negativ utveckling – det finns färre sköterskor idag än för åtta år sedan.

Samtidigt har efterfrågan på vård ökat kraftigt under samma period, inte minst på grund av den höga asylrelaterade invandringen. Det har blivit fler som tar svensk vård i anspråk i kombination med att denna grupp har en allmänt lägre folkhälsonivå och därmed ett större genomsnittligt vårdbehov.

Trots att Sverige har världens högsta skattetryck är vårdapparaten underdimensionerad med långa vårdköer och stor brist på sängplatser som resultat. Underbemanningen är också stor, vilket ökar arbetsbelastningen på befintlig personal och leder till att ännu fler söker sig bort från vårdyrkena. Flertalet larm har kommit om att människor dör i väntan på vård och på grund av misstag begångna av vårdpersonal som går på knäna.

Akutmottagningar och vårdavdelningar har på senare tid också allt oftare förvandlats till skådeplatser för kriminella gänguppgörelser och andra konflikter, något som gjort dessa arbetsplatser mer otrygga. Löneläget för sjuksköterskor är förhållandevis lågt och många som utbildat sig till yrket väljer i stället att arbeta i bland annat Norge.

En förklaring till byråkratiseringen sägs vara att vården blivit alltmer teknikinriktad och digitaliserad, vilket kräver fler tekniker och dataexperter i vårdapparaten. En annan delförklaring till den skenande administrationen uppges vara att en större andel av vården upphandlas från privata aktörer och att detta kräver fler administratörer, ekonomer och jurister.

Andra bedömare menar att det ökade inslaget av privata aktörer inte duger som förklaring till någon större andel av den växande byråkratin. Den svenska vårdapparaten har varit byråkratitung sedan tidigare och den offentliga sektorn anses allmänt ha egenskapen att växa mer i byråkrati än den privata.

Oavsett orsaker menar bedömare att den snabbt ökade byråkratiseringen och samtidigt långsamma eller i vissa fall till och med negativa utvecklingen inom den faktiska vårdpersonalen är en oroande utveckling. Hälso- och sjukvårdsminister Annika Strandhäll (S) som har det yttersta ansvaret för vården i Sverige men verkar ha dålig koll på situationen säger till Vårdfokus att hon “blir upprörd och matt” över tidningens siffror.

Från flera håll har på senare tid rests krav på att landstingen ska avvecklas och sjukvården utföras i statens regi. Detta handlar främst om att komma till rätta med de stora skillnader i vård som har konstaterats finnas mellan olika regioner i Sverige. Det nämns också som en tänkbar dellösning på byråkratiproblemet – en central administration i stället för ett stort antal regionala skulle kunna vara mer effektiv och kräva färre anställda.

Sjukvårdsministern uppger dock att hon inte tror på ett förstatligande av vården. Däremot vill hon se en ökad statlig styrning, kontroll och tillsyn för att hålla byråkratiutvecklingen i landstingen i schack. Inrättandet av sådana statliga funktioner skulle samtidigt kräva att ytterligare byråkrater anställdes, även om kostnaden för dessa inte belastar landstingsbudgeten.