”Främlingsfientliga” Sydafrika gör det Sverige inte vågar – massutvisar migranter

Det vänsterliberala etablissemanget i stort brukar vara snabba med att fördöma länder – ofta med nationalkonservativa regeringar – som sätter stopp för massinvandring och utvisar migranter. Men när den ANC-ledda koalitionsregeringen i Sydafrika nu har fått nog av invandringsproblemen och på kort tid utvisat tiotusentals råder en öronbedövande tystnad. Plötsligt tycks de vanliga anklagelserna om “främlingsfientlighet” och “extremism” ha uteblivit.

Samtidigt som Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson inför nästa mandatperiod menar att Sverige behöver gå vidare från den stora migrationspolitiska striden och i stället fokusera på integration och konsekvenserna av invandring, har Sydafrika valt en helt annan väg när det gäller att tackla invandringsproblemen.

Där är regeringens fokus inte på att integrera dem som redan kommit, utan på att genomföra en omfattande återvandring.

Missa inte vårt PLUS-innehåll!

Två irakiska bröder åtalade för våldtäkt på 7-årig flicka

– Nej, nu får vi det mesta på plats här. Det finns lite mer att skruva på rörande anhöriginvandringen tycker vi, sa SD-ledaren i en valintervju med SVT och fortsatte:

– Jag kan tänka mig att det möjligtvis är det. Där man skulle kunna höja försörjningskravet för den som är anknytningsperson i Sverige. Att man skulle kunna visa väldigt tydligt att man kan försörja dem som man tar hit. Men i övrigt så finns det inte så mycket att göra på det området.

LÄS ÄVEN: Demografiforskaren till riksdagen: ”Endast återvandring kan rädda Sverige”

Enligt Åkesson handlar den fortsatta utmaningen framför allt om integrationen och de problem som har uppstått efter tidigare invandringsnivåer.

– Det handlar mer om hur vi sköter integrationen eller de problem som uppstått med den här stora invandringen. Det är väl nästa stora fråga.

Sydafrikas ANC-ledda koalitionsregering har, i stället för att prioritera integration av en stor invandrad befolkning, valt att lägga fokus på att migranterna ska återvända till sina hemländer. Resultatet har blivit omfattande frivilliga återvändanden och utvisningar av personer som saknar rätt att vistas i landet.

Sydafrikas hårdare migrationslinje kommer efter en period av ökade politiska spänningar både på hemmaplan och internationellt. När president Cyril Ramaphosa tidigare träffade USA:s president Donald Trump i Vita huset hamnade frågor om kriminalitet, säkerhet och situationen för vita sydafrikaner som förföljs högt på dagordningen.

LÄS ÄVEN: Trump konfronterade Sydafrikas president om folkmord och förföljelse av vita

Även om invandringen till Sydafrika inte stod i centrum för mötet i Vita huset ökade det internationella trycket på regeringen att visa att den hade kontroll över frågor som gränssäkerhet, lag och ordning.

Samtidigt menar många kritiker att den omfattande brottsligheten i Sydafrika har kopplingar till den stora migrationen från andra afrikanska länder. Det talas ofta om migranter som livnär sig på brott men även om gränsöverskridande kriminella nätverk som tar sig till Sydafrika.

LÄS ÄVEN: Svart proteströrelse i Sydafrika: Kräver att illegala migranter kastas ut

I Sydafrika, som länge har varit Afrikas mest utvecklade ekonomi, har frågor om säkerhet, laglöshet och kontroll över gränserna därför alltmer kommit att kopplas samman med migrationsdebatten.

Det är i denna miljö som Sydafrika nu har valt en betydligt hårdare linje, med omfattande kontroller, återvändanden och utvisningar av personer som saknar rätt att vistas i landet.

Sydafrikas president Cyril Ramaphosa har presenterat ett omfattande paket med åtgärder för att komma till rätta med problemen kopplade till massinvandringen.

Stora protester – försent menar många

Samtidigt har det inhemska missnöjet i Sydafrika under en längre tid vuxit kring frågor som illegal invandring, brottslighet, hög arbetslöshet och ökad belastning på landets offentliga resurser.

Enligt myndigheterna har över 100 000 personer utan laglig rätt att vistas i landet deporterats under de senaste två åren. Samtidigt uppges omkring 450 000 försök till olagliga gränspassager ha stoppats under det senaste året.

LÄS ÄVEN: SR:s och Migrationsverkets falska bebisutvisning blev valkampanj mot Tidöregeringen

Trots regeringens besked är många av de grupper som organiserat protesterna långt ifrån nöjda med den rådande politiken. De menar att regeringen under lång tid ignorerat problemen och att situationen blivit ohållbar. Många anser framför allt att åtgärderna fortfarande inte är tillräckliga.

Pressen på regeringen har därmed ökat, i takt med att protesterna växer på gatorna runt om i Sydafrika. Det handlar inte bara om oro för kriminalitet, utan också om uppfattningen att den omfattande invandringen påverkar arbetsmarknaden genom ökad konkurrens om jobben och press nedåt på lönerna.

Ny migrationspolitik

Att Sydafrika nu tar krafttag mot invandringsproblemen och genomför omfattande återvandring av personer som saknar rätt att vistas i landet är inte enbart ett resultat av ANC:s nuvarande politik. Partiet har haft makten i flera decennier och får samtidigt bära ansvaret för att många av de problem som i dag präglar migrationsdebatten har kunnat växa fram under denna period.

För att förstå Sydafrikas nya migrationspolitik måste man också förstå landets förändrade politiska landskap. Efter valet 2024 förlorade ANC sin egen majoritet efter tre decennier vid makten och tvingades bilda en bred koalitionsregering.

LÄS ÄVEN: Sydafrikaner har fått nog av illegala invandrare

I Sydafrikas nya koalitionsregering finns flera partier som under lång tid har krävt hårdare kontroll över invandringen och en striktare tillämpning av landets migrationspolitik. Framför allt har mitten-högerpartiet Demokratiska alliansen (DA) drivit frågan om starkare gränskontroller och bättre kontroll över personer som vistas illegalt i landet.

Partiet ansvarar också för migrationsfrågorna genom inrikesminister Leon Schreiber, som har lett arbetet med att stärka gränsövervakningen och genomföra fler utvisningar.

Även andra partier i regeringssamarbetet har länge drivit krav på en hårdare migrationspolitik. Patriotiska alliansen (PA) och Frihetsfront Plus (FF+) har, liksom Demokratiska alliansen (DA), förespråkat striktare gränskontroller och en hårdare tillämpning av landets migrationslagar.

Schreiber har försvarat den hårdare linjen med att Sydafrika måste återta kontrollen över sina gränser och återupprätta ett fungerande migrationssystem. Han har även pekat på kopplingen mellan bristande gränskontroll och organiserad brottslighet.

Vidare har han framfört att den okontrollerade invandringen sker i ett land med mycket hög arbetslöshet och att staten måste skydda både sydafrikanska arbetstagare.

Utvisningarna är därför en del av en bredare politisk omläggning där den nya koalitionsregeringen försöker visa att den återtar kontrollen över invandringen och säkerheten i landet.

En av regeringens största utmaningar är landets omfattande gränser. Sydafrika delar gräns med sex grannländer och har tusentals kilometer landgräns, där många områden är svåra att övervaka. Utöver de officiella gränsövergångarna finns ett stort antal informella passager som används för olagliga gränskorsningar.

Ekonomiska migranter

Sydafrika har under lång tid varit den främsta destinationen för människor som söker arbete eller en bättre framtid på den afrikanska kontinenten. Landets relativt starka ekonomi och högre levnadsstandard har lockat människor från hela kontinenten.

Enligt landets statistikmyndighet lever omkring 3,3 miljoner invandrare i Sydafrika, motsvarande drygt fem procent av befolkningen. Samtidigt finns andra uppgifter som talar för att antalet är betydligt högre eftersom många vistas illegalt i landet.

LÄS ÄVEN: Professorns mörka prognos: Svenskar i minoritet inom några decennier

Den största invandringen kommer från Sydafrikas grannländer inom den regionala samarbetsorganisationen SADC. Medborgare från dessa länder kan resa in utan visum och stanna i upp till 90 dagar, men många blir kvar även efter att tillståndet har gått ut. Just detta har blivit en av de frågor som väckt störst frustration bland många sydafrikaner.

Invandringen till Sydafrika har förändrats över tid. Under 1990-talet kom många människor från krigsdrabbade områden, bland annat Moçambique. Senare ökade inflödet från Zimbabwe på grund av landets ekonomiska kris. Men under de senaste åren har fler människor från olika länder i Afrika sökt sig till Sydafrika – många för att hitta bättre ekonomiska möjligheter och levnadsförhållanden.

För att möta den växande kritiken presenterade president Ramaphosa flera nya åtgärder. Regeringen vill bland annat stärka gränsbevakningen, skärpa kontrollen av migrationssystemet, täppa till juridiska kryphål och bekämpa korruption inom myndigheterna.

53 000 hemskickade på kort tid

Det har hänt mycket på kort tid i Sydafrika. Samtidigt som invandringskritiska protester har fortsatt på landets gator har regeringen presenterat kraftfulla åtgärder.

Över 53 000 utländska medborgare har under de senaste veckorna återvänt till sina hemländer, antingen frivilligt eller genom tvångsutvisningar. Det rapporterar Daily Maverick.

Den största gruppen utgörs av medborgare från Malawi, Zimbabwe och Moçambique, samtidigt som Ghana, Nigeria, Uganda och Kenya har organiserat flyg och bussar för att hämta hem tusentals av sina medborgare.

Fler återvändanden väntas i takt med att myndigheterna fortsätter behandla ärenden för personer som saknar laglig rätt att vistas i landet. Samtidigt möter processen motstånd från vissa migranter:

Fler länder massutvisar

Sydafrika är samtidigt inte ensamt om att på kort tid skärpa sin migrationspolitik. Även Iran och Pakistan har genomfört omfattande utvisningar av afghanska medborgare.

LÄS ÄVEN: Härifrån kom Tidöregeringens invandrare

Enligt medierapporteringen handlar det om att miljontals afghaner under de senaste åren har lämnat länderna efter skärpta migrationskontroller och ökad press från myndigheterna.